Överlever Edurons ädla föresatser Varghuvuds djuriska blodtörst? Erbjudande om hjälp i frihetskriget kommer från oväntat håll. Hur långt är Eduron beredd att gå?Rannvi är den yngsta någonsin att träda i den Höges främsta tjänst. Är hennes sökande efter förbjudna kunskaper till allas gagn eller för hennes egen? Laurentius oroas av den Höges spådom och omprövar gamla sanningar i sökandet efter den okände fienden: Upp ser jag redanur askan en annan,mörkare maktmed kronan stiga. ?Hären som försvann? är andra delen av ?Laurentius Krönika?. Insatserna höjs när kriget tvingar var och en välja väg. Vi följer karaktärerna från första delen när deras vardag rycks undan.
Visa mer
Recensioner
Betyg 
Författaren Stefan Eriksson fortsätter mästerligt att imponera i den episka berättelsen. Som jag så många gånger tidigare påpekat med trilogier så blir andra boken lätt ett ting, likt mellanmjölk, som låter storyn vänta till ett stort slag i tredje och avslutande delen. Så sker det inte i Laurentius krönika. Detta hade kunnat var en duologi så mäktig och storslagen som den är!
Författaren har för vana att vackert beskriva varje händelse i detaljrikedom och låta läsaren få uppleva varje situation som att den satt på Tre Kannor, lyssnade på sagorna om Eduron och Varghuvud, drickandes en butelj lackad mjöd. Som läsare kan en enbart njuta. Berättelsen har den egenheten att det inte saknas detaljer i slutändan utan läsaren kan med ro läsa vidare njutningsfullt och inte behöva undra om något saknas.
Författarens sätt att gestalta karaktärer och dess egenskaper är förtrollande likt reella människor som rör sig i detaljrika miljöer där bokens blad får luft i vinden.
En starkt underhållande bladvändare som griper ett fast tag i läsaren och släpper till slut vid sista sidan. Förtrollande beskrivningar, starka karaktärer och strategiska planeringar omfamnar denna fantastiska bok!
2022-11-18
Betyg
Jag fick den stora äran att recensera Hären som försvann, del två i Laurentius Krönika skriven av Stefan Eriksson, utgiven av Lionvalley Publishing.
Precis som i del ett, En ny tids gryning, är språket vackert och med en gammaldags touch, vilket passar denna spännande berättelse helt perfekt. Boken tar vid där del ett slutade och bjuder på allt från intressanta möten, en hel del mjöddrickande och krigslist till relationer, magi och nordisk mytologi. En härlig blandning av det bästa.
Eriksson bygger upp berättelsen väldigt grundligt, utan att för den sakens skull skriva läsaren på näsan. Stämningen på värdshusen till exempel är så genuint beskriven att det känns som att jag sitter med karaktärerna vid borden, dricker och samtalar tills solen går upp.
Det är förvisso många karaktärer att följa, men de är tydligt utmejslade och sällan svåra att hålla isär. Ingen känns platt och alla följer en bra och trovärdig utvecklingskurva.
Något jag uppskattar lite extra är alla starka kvinnor som tar plats i berättelsen. Speciellt en ligger mig varmt om hjärtat, men att berätta vem vore att avslöja lite för mycket. Jag kan väl säga som så att hon är bland de tuffaste tjejer jag läst om, en tjej som inte tar skit från någon. Henne ser jag extra mycket fram emot att få fortsätta följa.
Med risk för att låta klyschig, men ... detta är fantasy när den är som bäst.
Det är med spänning jag ser fram emot att följa äventyret i nästa bok.
