Moa Herngren har skrivit ett relationsdrama om att försöka vinna kärleken i skuggan av döden. Klockan tickar och Sara längtar efter att få en familj. Konstnärslivet är kul men börjar kännas tomt och när den något äldre advokaten John dyker upp och de inleder ett passionerat förhållande känner hon för första gången på länge att hon har hittat rätt. Ganska snart förstår Sara dock att det finns en tredje part i förhållandet, och det inte är Johns hund Pärson som på alla sätt visar sitt missnöje med Saras intåg i hemmet. John förlorade sin fru i cancer för ett år sedan och Jennie finns kvar i hans lägenhet och liv på ett mycket påtagligt sätt. Sara förstår visserligen Johns sorg och försöker hålla tillbaka sina motstridiga känslor. Men för var dag blir Jennies närvaro alltmer påträngande. Saras svartsjuka växer och hon blir som besatt av allt som handlar om Jennie. Så småningom börjar hon också...
Visa mer
Recensioner
2018-01-08
Betyg 
Tyckte om boken. Svår att lägga ifrån sig. Dock tyckte jag nog att slutet var lite väl förutsägbart...
2014-10-26
Betyg 
Jag gillar verkligen inte huvudpersonen Sara i denna bok. Naiv, ego och smått förvirrad känns det som att hon leker vuxen. Däremot så gillar jag Moa Herngren. Hon har ett flyt i språket och gör svåra ämnen lätta att ta till sig. Nära en fyra i betyg.
2014-06-30
Betyg
Den här var inte alls lika bra som Moa Herngrens tidigare böcker. Språket var enkelt och historien naiv.
2014-04-18
Betyg
Betyg: 4,5 av 5.
Jag har läst fyra böcker tidigare av Moa Herngren. Tre romaner och en ungdomsroman. Och jag har tyckt väldigt mycket om dom alla.
Här är länkar till alla mina recensioner av dom:
?Allt är bara bra, tack? (2007).
?Jag ska bara fixa en grej i köket? (2010).
?Jag skulle aldrig ljuga för dig? (2012).
?Homecoming Queen? (ungdomsbok) (2013).
Och jag tyckte precis lika bra nu om Moa Herngrens nya bok ?Hon hette Jennie?.
Jag tycker att Moa är fantastiskt bra på att skildra relationer och känslor. Det är väldigt stor igenkänningsfaktor på allt hon skriver. Böckerna är också mycket lättlästa och engagerande. Och huvudpersonerna känns verkliga och levande.
?Hon hette Jennie? var bitvis mycket sorglig, gripande, och rörande. Och jag satt med tårar i ögonen flera gånger.
Jag rekommenderar verkligen boken, och även hennes andra böcker.
