Hon älskade

Betyg

Otroligt spännande insyn i en historisk persons fantastiska liv.

Betyg

Jag hade faktiskt aldrig hört talas om varken Helena Henshcen eller familjen Thiel när jag hittade denna bok på biblioteket. Baksidestexten, om en kvinna som gjorde uppror mot sin borgerliga uppväxt och istället engagerade sig i kvinnorörelsen, fångade mig. Att läsa om kvinnoöden är alltid lockande.

Signe Thiel är författarens farmor. Född en i känd, men för mig okänd, familj i slutet av 1800-talet. När hon dog, 1969, hade hon skrivit i sitt testamente att orden ”Hon älskade” skulle skrivas på hennes gravsten, det var så hon ville att hennes liv skulle minnas. Att kärleken var Signes drivkraft i livet var inte uppenbart. I sin ungdom kändes det som om hon drevs av att komma bort ifrån sin bakgrund, pappan främst, och vägen dit var att gifta sig. På äldre dar kändes det mest som om hon inte ville vara ensam. Och den där kvinnokampen som annonserades på baksidan kändes mest som en parantes.

Det är för mig lite olustigt att läsa romaner om riktiga personer. Inte bara för att det inte riktigt går att avgöra vad som har hänt och vad som är konstnärlig frihet, men också för att dessa riktiga personer ges tankar, känslor, uttryck och funderingar som ingen kan veta om, oavsett hur mycket research som görs. Vill jag att kommande generationer ska tolka mina brev och ge mig känslor jag kanske aldrig har haft? Olustigt som sagt.

Boken är spretig, vet inte riktigt vad den vill. Vill den fokusera på att Signe älskade, eller vill den fokusera på hennes gärning? Hennes gärning att hon tog hand om flyktingar under andra världskriget, att hon var engagerad i Fredrika Bremer-förbundet, att hon stöttade kvinnor i dåliga förhållanden. Det nämns, men känns som ett större arv för eftervärlden att vilja veta om, än hennes förhållande med en gift man. I den senare delen av boken, som utspelas under andra världskriget, är det intressant att läsa om livet i Sverige under den tiden, men samtidigt blir Signe här en mindre bifigur i romanen om hennes liv.

Språket är målande och vackert, men det räddade inte boken för mig. Signe framstod, tyvärr, som en uttråkade borgardotter, van vid att få som hon ville. Jag kunde inte ta henne till mig, kanske för att min släkt på denna tid levde i en väldigt annorlunda värld, om än i Sverige, än Signe. Jag hade velat veta mer om Signe och hennes gärning än att ”hon älskade”. Det är också synd att det var så hon såg på sig själv, i relation till männen i sitt liv.

Betyg

Älskar hennes böcker.

Betyg

Helena Henschen kände en kärlek till orden, det märks så väl.

Betyg

jag tyckte verkligen om boken. den var lätt att ta till sig. man läste i ett och inga döda partier. jag gillar att man får en bild av samtiden då signe lever, krigen och hur det påverkade världen. det jag gillar mindre är att den då det är en mer biografisk bok inte är kronologisk, vilket jag hade velat att den var. dessutom undrar man hur hon försörjer sig och barnen då mannen lämnat dem och pappan blivit pank.

Betyg

En fruktansvärd ojämn bok, där liknelserna var bara kladdiga och irriterande. Berättelsen kunde ha varit spännande, om hon inte hade fogat ihop delarna så trassligt. Och vadå "hon älskade"? Jag förstår inte vad som var speciellt med Signe. Vad var grejen? Jag tyckte hon var ganska jobbig och egoistisk!! Det är det här,som gör att jag är skeptisk med nya författare... Drog minus på livskvalitén.

Betyg

Intressant och lättläst levnadsöde.

Betyg

Speciell

Betyg

Vacker skildring som dock aldrig riktigt tar tag i mig. Ingen bok jag kommer att minnas...

Betyg

Första hälften är mycket bra, levande miljö- och tidsbeskrivningar. Hon har gjort det igen tänker jag, men nej. Bilden av Signe bleknar, andra träder fram, främst författarinnans far och så tiden själv, före och under andra världskriget. Hur det var i Tyskland och Sverige för judarna. Men jag har hört det berättas förut och många gånger. Hjärndoktorn, han med Lenins hjärna i en burk, som ska identifiera var geniet sitter, Oskar, spelar i den här berättelsen en mycket undanskymd roll. Att Hon Älskade märks inte.

Betyg

Så underbart vacker rakt igenom

Betyg

Hon skriver lite yxigt, men har å andra sidan en fascinerande släkt att skriva om. Hade gärna velat veta mer om Ernest Thiel, när hon ändå höll på.

Betyg

Intressanta levnadsöden, men trots att historien borde ligga Helena varmt om hjärtat engagerar den riktigt aldrig.

Betyg

Helena Henschen kommer från en familj med många spännande personer. Det märks att hon haft tillgång till mer arkivmaterial i form av brev och annat till Signes historia jämfört med vad hon hade till sin första bok, I skuggan av ett brott.

Betyg

Fantastisk beskrivning av ett kvinnoöde!

Betyg

Intrigerna är intressanta - framför allt att det är hennes förhistoria, men hon är ingen bra författare.

Betyg

Ett ganska lamt porträtt men med en intressant inblick i Signes dåtid.

Betyg

Precis som i sin debutbok utnyttjar Henschen effektivt språkets möjligheter att måla bilder och återskapa miljöer från en svunnen tid. Genom en blandning av autentiskt material och rimliga teorier om händelsekedjor skapas en fascinerande berättelse om den älskande kvinnan Signe, Henschens farmor.

Boken är lättläst och innehåller inga döda partier. Språket broderas ut poetiskt och kärleksfullt samtidigt som trovärdigheten hela tiden är hög. För min personliga del hade boken gärna fått vara mer omfattande och innehålla än mer av samtiden från andra källor (vem vill inte veta mer om byggnationen av Eriksberg eller mer om det judiska Stockholm i slutet av 1800-talet för att ta två exempel). Boken är en rapsodi, där kronologi inte har högsta prioritet, snarare än en konventionell roman, även här hade en mer linjär form tilltalat mig mer (i just detta fall).

Boken är mycket läsvärd och det kändes aldrig tungt att öppna dess pärmar.

Betyg

Bra på pappret: handlar om kända och mycket intressanta personer, skriven med ett vackert och korrekt språk, men ack så tråkig!

Betyg

Precis som hennes förra bok är detta ett fascinerande, nästan otroligt levnadsöde som Henschen skildrar i bitvis extrem närbild: det är hennes nära släkt. Tilltalet är personligt och gestaltningen ligger nånstans mellan roman, fotografi och biografi. Den är mycket välskriven, men för mig personligen hade för tillfället en mer renodlad biografi varit det jag velat ha. Inte minst de egendomliga skildringarna av Lenin och städer är ngt jag tar med mig från boken.