När shetlandsponnyn Funny förklarade att hennes uppgift var att hjälpa människor, var det ingen av oss som förstod den fulla innebörden av vad det skulle innebära. Hennes knivskarpa precision liknande ingenting som någon av oss hade hört förut. Hon såg de mönster som vi så lätt fastnar i och upprepar. Enligt henne var tiden ett trassligt garnnystan, som ständigt korsade sitt eget spår, i ett oändligt antal vinklar. Samtidigt fanns det en kronologisk tidssekvens, i form av själva tråden. Przewalskis vildhästar berättade en historia om hur urhästarna till en början hade varit ett bytesdjur för människan. De jagades utför stup, i hela flockar. Om det fortsatte så, skulle hästen snart vara utrotad. Något måste göras. Och så kom det sig att en ensam, modig hingst stannade vid stupets rand, och vände tillbaka mot människan. Det var början på en lång period, då hästen tjänade människan. Främst...
Visa mer
Recensioner
Bli först med att recensera denna bok
