Så begåvat och så befriande. Berättelsen får rytm och sjuder av musik. Som en jazzlåt; vemodigt och sprudlande. Östgöta Correspondenten Jag var bara en pojk första gången jag tog tåget till Stockholm,och det var nittonhundrafyrtiotvå. Den rynkige mannen drarmunnen till ett clownleende. Han heter Alvar Svensson, och engång spelade han med Povel Ramel. På riktigt.Steffi Herrera går i Björkeskolan så lite som möjligt. Där är honen horunge och drottningarna Karro och Sanja härjar fritt. Meni mp3-spelaren finns Povel Ramel, med snäll röst och ord somär roliga. Hon kan alla hans texter, nästan, och snart kan honspela walking bass till de flesta av hans låtar. En dag när honpasserar ålderdomshemmet, hör hon välbekant musik strömmaur ett fönster. Alvars berättelse i rummet med vevgrammofonen är en vildjitterbugg på Nalen. Den är budcyklar på Stockholms gator,mörklagda fönster och flickor man...
Visa mer
Recensioner
2022-02-23
Betyg
Varm och fin berättelse om annorlunda vänskap. Dessutom en härlig tidsskildring av jazzens storhetstid. Stark 3:a
Betyg
En underbar bok! Så fylld av glädje och av kärlek, till jazzen och till livet! Så fint skriven med växlingar mellan Steffis liv och Alvars berättelser från sin ungdom, och denna starka vänskap som växer fram mellan dessa två, trots åldersskillnaden! Ännu ett bevis på att ålder bara är en siffra!
Betyg
En fin berättelse, men jag tyckte inte att den var så rörande så som vissa beskrivit. Den kändes väldigt mycket som en ungdomsbok och ganska förutsägbar, inte direkt något överraskande eller spännande. Kul ändå med en vänskap över generationsgränserna. Alvar och Steffi blir så positiva människor för varandra "och likaså en enda gång du möter just den vän du behöver, så grip din chans".
2014-07-13
Betyg
Gripande berättelse. Lätt- och snabbläst, kanske lite väl, kändes lite som en ungdomsbok. Men bra ändå. Om att följa sitt hjärta och försöka göra det som är rätt och det man verkligen brinner för.
2014-04-27
Betyg
Roligt med en "annorlunda" bok. Realistisk skrildring av hur det är att vara ung idag- jämfört med att vara ung på 1940-talet. Initierat om musik. En bok jag rekommenderar.
Betyg
Sara Lövestam är en av Sveriges absolut bästa författare tycker jag. Det här är hennes fjärde bok, och jag har läst dom tre tidigare, och älskat dom allihopa.
Saras böcker är ju helt fristående från varandra, och handlar om helt olika ämnen. Fast på något sätt så påminner dom ändå om varandra.
Hennes nya bok ”Hjärta av jazz” var precis lika bra som dom tre tidigare. Om inte ännu lite bättre. Fanns det ett betyg högre än fem, så skulle den få det.
Det är en enormt gripande och rörande historia om vänskapen mellan en femtonårig flicka och en nittioårig man. Och om mannens ungdomstid i Stockholm i mitten på fyrtiotalet. Och om flickans högstadietid med mobbing och utanförskap.
Det handlar om kärlek, vänskap, musik, krigstiden, mobbing, utanförskap, fyrtiotalet, nutid, demens, åldrande, ungdom, ja om LIVET.
Boken växlar hela tiden mellan nutid och dåtid, på ett mycket bra sätt.
Jag grät till boken flera gånger, och massor på slutet. Fast det är inte på något sätt en sorglig bok, utan det är så gripande och rörande.
Jag rekommenderar verkligen boken till alla. Det är en fantastisk bok av en otroligt bra författare. Läs den! Och läs alla Sara Lövestams böcker! Jag längtar redan efter hennes nästa bok…