I flera av sina prosaböcker har Elisabeth Rynell använt sig av parallella berättelser, tydligast senast i romanen Hohaj (1997). Så gör hon också i sin nya roman, även om de båda spåren inte möts lika konkret i tid och rum denna gång. Här får de två berättelserna istället belysa varandra över ett stort avstånd. Men flickorna Hild och Mala som hon här berättar om, lever båda i brytningstider. Hild i mitten av nittonhundratalet, i förorts- och folkhemsbygget, Mala i reformationstiden, i skarven mellan katolicism och protestantism. Ensamheten och rotlösheten har de gemensamt. Vi får följa dem på deras olika vandringar, i ett nytt och ett gammalt Sverige; Hilds genom barndomens upplevelse av overklighet och sökande efter ett språk som bär, Malas genom Ödemårdens skog till Dilsbo och ett hemlighetsfullt förflutet. Malas väg är tydlig, "följ fåglarnas väg om våren", Hilds mera osäker,...
Visa mer
Recensioner
2019-12-03
Betyg 
Efter att ha läst två tidigare romaner av Elisabeth Rynell, Hohaj och Till Mervas blev jag lite besviken på denna bok. De båda andra är fantastiskt bra medans denna är ok. Språket är fint men de båda berättelserna i boken engagerar inte tillräckligt. Sedan är det ju två noveller som inte hänger ihop men har ett slags gemensamt tema. Ok och läsvärd men ändå inte i normal Rynell klass.
2010-11-13
Betyg 
Jag förstår mig inte på den här boken alls, varför är det två berättelser för det första, de hör ju inte ens ihop. Det var mycket beskrivning om naturen och hur skogen såg ut m.m och det är väl fint, men en och en halv sida. Jag saknade handling, ibland glimtade det till lite och sedan var det tugg,tugg och åter tugg.Dessutom borde det följt med en ordlista, för vem vet vad gylta är???
2010-05-04
Betyg 
En bok som hela tiden drog mig tillbaka. I Hilds liv kunde man känna igen sig. Vi som växte upp på femtio- och sextiotalet. Och Malas liv fick mig att känna en sorts tacksamhet över att livet är tufft på ett helt annat sätt idag än då.
2010-01-09
Betyg
Två berättelser om flickor/unga kvinnor - en från historisk tid, en annan från relativ nutid. Helt olika historier utan möjlighet (för mig i vart fall) att kunna se att Rynell vill berätta något om kvinnors förutsättningar och villkor för att leva ett eget liv. Eller att hon vill berätta något överhuvudtaget. Alltså: två långa noveller som var och en för sig är bra.Och det räcker kanske?
Andra har också läst
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Fler böcker inom
Skönlitteratur
