Den grekiska mytologin går som en röd tråd genom Lotta Olssons lyriska författarskap. I Himmel i hav återvänder hon till Persefone, flickan som blir bortrövad av dödsguden Hades. Här blir det privata diktjaget och Persefone ett motsatspar, men samtidigt förenas deras röster i en dialog om uppväxten, moderskapet och poesin. Det fanns en tid. Men nu är den förgången. Det fanns en tid när jag fick vara du. Nu vänder du dig bort. Nu tystnar sången. Nu är det bara jag och bara nu. Nu är det slut. Nu upphör våra lekar, och skuggan som jag lånat slits itu.
Recensioner
Bli först med att recensera denna bok
