Dolly har en tråkig pojkvän och vänner som är seriöst psykiskt störda. Hennes familj består förutom en exemplarisk mamma av en död pappa och två syskon, som båda är döpta efter Astrid Lindgren- figurer. Själv är hon döpt efter en silikonfylld countrydiva. "Ni förstår att en relation är omöjlig", säger Dolly. Alla hennes favoritfilmer är amerikanska produktioner och det är hon mycket stolt över. Dolly associerar snabbt, driver iväg i fantasin, är elak, rolig och faktiskt ganska känslosam. Efter några timmar i hennes närhet är man sig inte riktigt lik.
Visa mer
Recensioner
Betyg 
Blev naturligtvis tvungen att läsa om boken om Dolly och hennes tråkiga pojkvän och psykiskt störda kompisar. Kanske är de senare romanerna bättre men jag tycker fortfarande om den här vildsinta skildringen av en ung kvinna som både är klarsynt och lider av en skev verklighetsuppfattning. Stark debut!
2014-07-30
Betyg
Jag älskar Dolly och jag älskar Amandas studsiga, galna, knäppa, vackra och vassa språk.
"Det finns ett ljus som aldrig brinner ut. En liten metallicficklampa i bröstet på varenda människa."
2014-07-30
Betyg
Jag älskar Dolly och jag älskar Amandas studsiga, galna, knäppa, vackra och vassa språk.
"Det finns ett ljus som aldrig brinner ut. En liten metallicficklampa i bröstet på varenda människa."
2014-07-30
Betyg
Jag älskar Dolly och jag älskar Amandas studsiga, galna, knäppa, vackra och vassa språk.
"Det finns ett ljus som aldrig brinner ut. En liten metallicficklampa i bröstet på varenda människa."
2014-07-30
Betyg
Jag älskar Dolly och jag älskar Amandas studsiga, galna, knäppa, vackra och vassa språk.
"Det finns ett ljus som aldrig brinner ut. En liten metallicficklampa i bröstet på varenda människa."
2013-08-11
Betyg 
Jag förstod inte riktigt boken och den slutade lite abrupt. Även om jag inte riktigt kunde ta Dolly till mig, hade jag ändå velat veta lite mer om vad som hände sedan.
2012-09-20
Betyg 
Halva boken är typ drop dead gorgeous men sen tappar hon tråden totalt och trots den ringa tjockleken på boken blir det plötsligt apjobbigt att läsa klart den.
2012-08-21
Betyg
Det var några år sedan jag läste boken, men då var jag helt såld. Jag var helt begeistrad av språket med galna motorvägshjärtan och vad det nu mer var för liknelser som charmade mig. Är dock väldigt undrande över om jag skulle känna samma entusiasm idag - jag tyckte att Svenssons nyaste bok var ett riktigt bottennapp. Läskigt hur man förändras.
2012-04-23
Betyg
Vilket härligt flödande språk - får mig att tänka på Nina Bouraoui; när orden verkar komma nästan som en naturkraft ur författarens penna. Jag hade redan sedan tidigare tänkt läsa Amanda Svenssons senaste roman Välkommen till den här världen - och jag blir verkligen inte mindre sugen på att läsa den efter att ha läst Hey Dolly. Imponerande säkert för att komma från en så ung debutant.
2012-04-23
Betyg
Amanda Svenssons språk känns väldigt levande och det är det som jag tycker utmärker hennes böcker. Har tidigare läst Välkommen till den här världen, där jag reagerat på samma sak. Det som gör att jag inte kan sätta något högre betyg är för att själv innehållet känns ganska tomt.
2011-10-03
Betyg
Själva Dolly är avundsvärd och fruktansvärt osympatisk. Själva boken känns halv. Det finns liksom ingen annan värld på andra sidan orden. Hade jag haft ett annat kön och en annan uppväxt hade jag kanske haft det djup som boken behöver. Populärkulturreferenserna sprutar hela tiden lite utan anledning.
2011-08-25
Betyg
Bitvit språkligt katastrofal och bitvis helt okej. Korrekthet är inte alltid ett måste vad gäller syntax och ordval men stavningen bör prioriteras! Beskriver rätt väl en eccentrisk ung tjej men slutet blir bara tonårssmör - hade önskat lite mer realism/naturalism där.
2011-07-06
Betyg
har verkligen sina stunder, vissa grejer är klockrena, andra är överdrivna. Intressant att den fått så mycket kommentarer, kanske för att den är ganska lättillgänlig och lätt att ha en åsikt om.
2010-12-21
Betyg
Pretentiös, irrelevant, ung. Det märks att Svensson är en debutant. Boken pendlar mellan att skriva för lite (symbolik som inte förklaras, hallucinationer) och att skriva för mycket ("med det här så menar jag symboliskt"). Om man läser den som en ironisk beskrivning av tonårstjejer i allmänhet kanske den vinner något poäng, men det är fortfarande en taskigt skriven bok.
2010-07-14
Betyg
Kul bok! Retar mig dock på att det är så många engelska fraser inklämda. Har aldrig förstått det här med svengelska.
2010-04-08
Betyg
Jag läste boken i gymnasiet eftersom Amanda Svensson hade gått på samma gymnasieskola som jag. Hela klassen läste gemensamt boken och sedan kom Amanda Svensson och föreläste om boken som hon hade skrivit som projektarbete som över ett år senare hade blivit publicerad. Mycket roligt! Boken är fantastisk, men den kändes lite smått tillgjord i vissa stunder. Tyvärr var hennes "föreläsning" inte alls lika fängslande som boken..
2010-01-30
Betyg 
?Jag behöver inte anlägga psykiska störningar för att bli intressant.?
Så säger Dolly. Och hon har rätt. Dolly lever ett lugnt liv i Malmö, tillsammans med sin pandaälskande pojkvän Mårten, sina tre mer eller mindre ?störda? vänner Marvin, Emma och Katrin, sin mamma och två syskon. Där finns också hennes rockstjärnepojke som förser henne med droger, tar med henne till New York och urinerar på tavlor vid en konstutställning. Livet i Malmö är som sagt lugnt; alltför lugnt för Dollys smak. Hon är rastlös och det bor en feber i hennes kropp.
Så som jag uppfattar Dolly är hon cynisk och har fått ta en del smällar. Det verkar som om hon har blivit mobbad när hon var yngre. Jag tar till mig henne; igenkänningsfaktorn är hög. Något glorifierad blir hon av det träffsäkra språket. Hela boken är citatvänlig.
En av de allra bästa böckerna jag har läst. Topp fem, utan tvekan!
2010-01-30
Betyg
kan vara något av det snyggaste jag läst. fruktansvärt stiligt gjort!
2010-01-19
Gymnasieuppsats av en ung kvinna som behärslkar svenska språket väl, men som inte kunnat (eller velat?) skriva något sammanhållet och intressant om brytningstiden mellan barn/ung/vuxen. Men rapsodiska, ofta roliga, snapshots kan väl ha sitt värde och inte minst de oneliner som finns - "Jag vet att om mitt hjärta inte satt fast bakom revbenen skulle det rymma sin väg och aldrig komma tillbaka. Det är för väl att människans viktigaste organ är placerat bakom galler".
2009-08-17
Betyg
Prydheten får vara beredd på en rejäl törn. Därefter följer känslomässig ambivalens. Jag hatar Dolly för hennes stundtals plastigt dåliga smak. Jag blir kär i henne för hennes uppriktighet och svineri. Svag i köttet precis som Jens Lekman antagligen. Träffande och kanske sorgligt nog ser jag hur jag oundvikligen skulle ta plats som just den tanige indiekillen. Bli totalkrossad. Granatsplitter. I ljuva toner och krampaktig rundgång levererar hon och jag är glad att hon inte finns. Eller?
