Overkligt och hemlighetsfullt ligger det graciöst harmoniska huset plötsligt framför dem, Ben, Alex, Leila och Juri, som gått flera nätter i sträck genom skogar och plundrade byar. Ingen syns till, och där inne finns allt de behöver, där råder ordning och skönhet. De kan inte fatta sin osannolika tur, att så av en slump ha funnit en fristad när omvärlden befinner sig i upplösning. För berättaren, Ben, ter sig de där månaderna i Herrgården efteråt som en ogripbar dröm, svävande likt dimman som steg upp från sjön. Vad var det som hände, när den bräckliga tryggheten de skapat i sin isolering började rubbas, när de personliga erfarenheterna inte längre gick att förtränga? Alltmer vaksamma blev de mot varandra, tills kaos och katastrof nådde också Herrgården... Men huset finns kvar, och Ben vet att han för alltid hör hemma där. Anna-Karin Palms mångtydiga berättelse är en existentiell...
Visa mer
Recensioner
2017-01-13
Betyg 
Mycket stark fyra. Stämningsfull, tryckande, mycket intressanta karaktärer och även ett väldigt intressant upplägg. Boken gav mig dessutom mycket starka inre bilder. Av någon anledning tänkte jag flera gånger på Kallocain och Haunting of Hill House, trots att boken egentligen inte liknade någon av dem. Bens bisexualitet gjorde mig glad! Både för att jag definitivt uppskattar när en bok har HBT-karaktärer som stora roller utan att det är en bok med HBT-tema (vilket denna absolut inte hade, det var liksom "bi the way"), jag känner mig lite svältfödd, och dels för att just bisexualitet känns aningen underrepresenterat.
2012-07-10
Betyg 
handlingen är sekundär och inte jättebra, beskrivningarna av omgivningarna är vad som gör att man vill läsa klart den.
2012-05-16
Betyg
Fem människor och fem öden flätas samman under en orolig tid i ett okänt land. Deras förflutna, minnen och sorger lägger en finmaskig väv av både aningslöshet och medvetenhet, av såväl mod som feghet över dem alla. Och överlever gör den som visat minst hjältemod. Som i det verkliga livet?
2011-03-06
Betyg
Jag tycker verkligen om Anna-Karin Palms språk i den här boken. Det finns en mystik i berättelsen som först ger mig förhoppningar om övernaturliga inslag (Faunen av samma författare är bland annat därför en mycket bra bok). Mystiken finns kvar hela boken igenom, men några övernaturligheter blir det inte. I stället är det det psykologiska spelet mellan människorna på Herrgården som skapar spänning, trots att (eller på grund av att?) det mesta är outtalat. Rekommenderas.
