Häxornas försvarare

Guillou, Jan

| 2002

Flag from sv

422


Jan Guillous nya bok Häxornas försvarare handlar om häxprocesserna i Sverige och ute i Europa under 1600-talet. Boken är ingen vanlig roman utan ett historiskt reportage där dokumentära skildringar varvas med författarens egna resonemang kring en av de mörkaste tiderna i historien. 1608 fattade Karl IX ett ödesdigert beslut som kom att innebära ett mer än hundraårigt blodbad. Gamla testamentets lagar och budord blev till gällande svensk lag och alla brott mot denna kom att jämställas med högmålsbrott. Karl IX ville gå kyrkan till mötes, men reformen banade väg för ett legalt massmord av aldrig tidigare skådad omfattning. Under åren 1668-1676 brändes mer än 300 svenska kvinnor på bål som häxor - oskyldigt dömda, men med lagligt stöd i Andra Mosebok 22:18 "En trollkona skall du icke låta leva". Det som började med en liten Älvdalen-flickas fantasier spreds i resten av Dalarna, norrut...

Visa mer

Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker

Recensioner

Nicklas Björk

2023-06-21

Betyg

Detta är mitt fösta litterära möte med Jan Guillou och han lyckas täcka en skrämmande del i svensk historia på, till större delen, ett intressant sätt. Att jag skriver "till större delen" beror på att jag finner Guillous text vara stundtals stelt och akademiskt. Mot slutet av boken känner jag att han har tappat mig om läsare och de 100 sidorna var sega att ta sig igenom. Det börjar dock bra och boken ger en tydlig bild över hur häxprocesserna gick till, både i Sverige men också utanför landet.

Christina

2015-01-15

Betyg

Ovanligt bra för att vara facklitteratur..

N

Nedhal Pirababi

2009-12-01

Betyg

En hemsk period i Sveriges historia. En bok om kvinnor som brädes på bål. Offren var alltid kvinnor. Inte hedersmord, men....

Eyez Only

2009-11-19

Betyg

En bra bok, som jag läste med intresse även om Guillou är lite torr i framställningen av sitt "historiska repotage", som han kallar det. Guillou menar att den här boken inte hade hade kunnat skrivas i roman-form eftersom källmaterialet är alltför omfattande, men det håller jag bara delvis med om. En liten smula "roman-karaktär" hade nog kunnat blandas med det strikt journalistiska, och då hade det oxå blivit en stjärna till i betyget. I sin nuvarande form är boken lite stel, vilket är synd