Harriet, som av sina vänner kallas Harry, är en som aldrig stannar länge på samma plats. Efter ett tag blir hon rastlös och vill vidare. Så har hon varit hela livet. Nu har hon slagit sig ner i ett hus som fortfarande känns lite ovant och spännande. Anledningen till att hon flyttade dit var för att hennes väninna Katja fick ett bra jobb på konstmuseet - när hon hörde av sig till Harriet och föreslog att hon också skulle flytta dit var det som den självklaraste saken i världen. En ny plats där man knappt känner någon var alldeles för lockande för Harriet att kunna tacka nej till. Hon har tagit jobb på ett litet fik som drivs av ett nunnekloster. Annars händer inte så mycket. På kvällarna träffar hon Katja eller sin nye vän, grannen Terje, som Katja tycker mest av allt liknar en snuskig farbror. En dag berättar han att han för länge sedan förlorade sin dotter. Hon försvann. Han...
Visa mer
Recensioner
2013-05-06
Betyg 
En mycket stilistisk och välskriven roman om detta märkliga med att vissa personer bara försvinner spårlöst. Vart tar de vägen? För många försvinner frivilligt även att inga närstående kan tänka sig att just den personen skulle göra det. Romanen var ingen sträckläsarbok, utan jag fick ibland stanna upp för att ta in det författaren skrivit om. Ofrivilliga försvinnande definieras ibland som filosofiska frågeställningar. Hur tänker de som försvinner frivilligt? Vad är det som driver dem? Tänker de överhuvudtaget på sina nära och kära. Egentligen är det en egoistisk handling, där många blir sårade. Det fanns mycket att fundera över och författaren har lyckats bra förmedla på rätt sätt: Läs och begrunda.
