?Det gör mer ont när du återuppstår från de döda än när du dör. Skulle vilja döda dig. Nu tvingas jag att gå igenom allting en gång till. Fast baklänges. Och du svarar inte på brev. Människor i fängelse svarar inte på brev.?Anni och Sami, syster och bror. Det fanns aldrig pengar. Det fanns alltid alkohol. För Anni ordnar sig livet ändå bra, med arbete, man och barn. För Sami går det åt helvete. Långa perioder har de ingen kontakt, men Annis längtan efter att få tillbaka sin bror finns alltid där.Susanna Alakoskis berättelse är fylld av sorg och vrede, över drogers makt och samhällets utstötningsmekanismer, men också av styrka, humor och inte minst ? kärlek.
Visa mer
Recensioner
2020-09-10
Betyg 
För lång, rycker inte med en helt trots bra vinkel på temat anhörig/missbrukare.
2017-05-30
Betyg 
Det är ärligt och taget direkt ur livet. Dock långt från den läsupplevelse som svinalängorna var. Jag har lite svårt för alla upprepningar av ord. dessutom lyssnade jag på denna bok där författaren gjorde an ganska svag uppläsning.
2015-08-05
Betyg 
En bok som berättar vilket helvete det är att vara anhörig till en missbrukare. Jag gillar inte sättet boken är skriven på, korta kapitel som hoppar från ena händelse till annat , och mycket upprepningar.
2014-10-13
Betyg
Ett annorlunda språk men jag gillar det. Det blir kraftfullt och mer verkligt. Det får en att fundera på hur nära sig själv de här problemen egentligen finns. Via mitt jobb vet jag att det finns runt om oss och överallt. En bok alla som jobbar med missbruk bör läsa!
2014-04-21
Betyg
Susanna Alakoski kan nog aldrig skriva något som inte är läsvärt, det är hämtat ur livet som det är, inte alltid vackert men ärligt, brutalt ärligt.
2013-08-15
Betyg
På det hela tycker jag om boken. Det är mkt skuld, kärlek, längtan, vilja etc. Många starka känslor. Men jag stör mig lite på sättet den är skriven, ibland långa stycken med bara ord, uppradade. Den är skriven väldigt mycket som en persons tankar. De fladdrar hit och de fladdrar dit.
2012-07-15
Betyg
En bra bok för att den verkligen är skriven utifrån en persons tankar under en otrygg och kaotisk uppväxt och livet under tiden. Stilen på språket är dock lite för främmande för att jag ska gilla det.
2012-06-28
Betyg
Intressant perspektiv men det var svårt att känna något med karaktärerna.
2012-06-02
Betyg
En sorgevisa och bearbetning av sorgen över sin trassliga familj och särskilt sin missbrukande bror - i monologform, ofta som en estradpoetisk litania...
2012-04-29
Betyg 
Det finns så många böcker som handlar om anhörigas syn på missbruk men den här ger verkligen ett nytt! Välskriven, intressant hela vägen igenom, ny favorit.
2012-01-15
Betyg
En rasande berättelse om missbruk och medberoende, full av desperation, ilska, vanmakt, sorg. Och hopp.
2011-11-28
Betyg
Precis som i Svinalängorna finns här en ilska och passion som jag rycks med i. Alakoski är en av få författare i Sverige idag som också är lysande agitatorer. Hon förstår att författare (och vi andra) också är skyldiga att ta ett samhällsansvar och inte bara klaga vid frukostbordet på sakernas tillstånd.
2011-11-17
Betyg 
Herregud så tjatig och jobbig bok. Pinade mig igenom till näst sista skivan i hopp om att den skulle bli bättre.
Själva storyn om syskonen hade kunnat vara bra, men den tuggades sönder av allt entonigt upprepande tjat och systerns känslor.
2011-11-16
Betyg
340 sidor och all potential att beröra. Ändå känner jag absolut ingenting.
2011-08-28
Betyg
Tyckte Alakoskis första bok var så bra så jag hade stora förväntningar på denna, men jag blev besviken. Boken berörde mig ingenting och språket gjorde att jag inte ens orkade läsa ut den.
2011-07-10
Betyg
Den här är jag glad att jag lyssnade på. Tyckte om Susanna Alakoskis inläsning. Tror aldrig jag hade gett den lika bra betyg som bok.
2011-03-15
Betyg
Gillar den här bättre än Svinalängorna, men filmen får en femma. Den här får en stark fyra. Jag tror Alakoski gör ett fantastiskt jobb med sina böcker, de är tankeväckande. Brodern som det går snett för och systern som det inte går snett för gestaltas med fingertoppskänsla. Trovärdigt. Sorgligt. Semesterresan i Thailand känns väldigt påtaglig. Kanske lite ljus skymtar här, åtminstone vill jag tro det. Läsvärd . Rekommenderas!
2011-02-15
Betyg
Bra bok men språket tär. Sammanskrivningar och egna ord skulle kunna vara poetiskt men blir mest tröttande.
2011-02-14
Betyg
Anni och Sami är syskon. De har en tuff uppväxt med missbrukande föräldrar. Sami hamnar i kriminalitet och missbruk. Han hamnar i fängelse och Anni mår mycket dåligt, under perioder har de ingen kontakt. En mycket stark roman om missbruk och medberoende
2011-01-14
Betyg
Jag gav upp efter halva, språket passade inte mig eftersom jag inte fattade ett dugg vad boken handlade om. Det var jobbigt att hänga med.
2010-12-20
Betyg
En monolog i expressionistisk stil. En VE-klagan. Jag vill läsa berättelser.
2010-12-18
Betyg
Helt fantastisk. Språket är en fröjd. Ämnet är angeläget och berättelsen griper tag i mig totalt. Jag har inga som helst erfarenheter av missbruk i min omgivning, och därför känns den här boken så värdefull. Den hjälper mig att åtminstone i någon mån sätta mig in i andras liv och förstå problematiken.
2010-12-14
Betyg
Tyckte den gav inblickar i hur det är att vara medberoende på ett sätt jag inte upplevt förr - att aldrig vara "fri" från missbrukaren och missbruket utan hela tiden ha det i bakhuvudet. Sorglig! Alakoski fokuserar mycket på klasstillhörighet, något som inte debatteras alltför ofta. En angelägen och viktig bok.
2010-10-19
Betyg
Håpas du trifs bra i fengelset är en bok om missbruk och framför allt om att vara anhörig till missbrukare. Den är skriven i en mycket anklagande ton, riktad till huvudpersonens bror.
Jag kan inte riktigt sätta fingret på varför, men av någon anledning fångar inte denna bok mig alls. Bortsett från tre partier då jag helt uppslukas och känner vilken potential författaren har. Det är inte så att det går segt i övrigt, tvärtom är boken mycket lättsmält (sitt ämne till trots) men det flyter mest på med ett enda "Jaha?".
Jag förstår andemeningen och jag förstår vad författaren vill fånga för känsla. Och själv kan jag bara säga, tyvärr den infinner sig inte hos mig. Kanske för att jag saknar erfarenheter i ämnet, vad vet jag. En stark två blir betyget.
2010-07-03
Betyg
Håpas du trifs bra i fengelset är om möjligt ännu allvarligare än Svinalängorna. Boken är en svidande samhällskritik kring hur fattigdom och utanförskap gör att det näst intill är omöjligt att komma tillbaka om man har hamnat snett.
Alakoski varken förskönar eller svartmålar den verklighet hon presenterar utan en känns helt genuin. Ibland glömmer jag att det är en roman jag läser. Boken är så övertygande att den mer känns som en dokumentär.
Alakoskis språkbruk är annorlunda och vackert. Hon bygger sin historia med ett språk som känns nytt och fräscht. Hon skapar även egna ord som räddögon och kallögon vilket bidrar till upplevelsen (även om det kan bli lite för mycket av den varan ibland).
På www.bokbrus.se kan du läsa fler ljudboksrecensioner.
/Pia
2010-05-31
Betyg
Boken berörde mig oerhört i början, men när jag kommit till hälften kändes det mest som upprepningar och känlsan försvann.
2010-05-19
Betyg
Som flera andra hade jag svårt för hur boken är skriven, i alla fall till en början. Tänkte att så här kan väl inte hela boken fortlöpa?! Men det gjorde den och efter ett tag kommer man in i det. Undrade flera gånger om det är så att författaren har egna erfarenheter av missbruk i familjen, det känns så verkligt. Provade att läsa högt för maken ur boken och han frågade om det var en poesibok! :=)
2010-05-06
Betyg
Boktipset hade _estimerat_ mitt betyg till 3.1 för den här boken. Så. Väldigt. Fel.
Underbar bok. Svart. Sorglig. Svår. Men också kärleksfull, överlevande och livskämpande.
Sprängfylld av ord. Svårforcerad och med en total integritet för alla som ligger ned på samhällets botten.
Har själv inga direkta referenser till vad hon skriver om, har aldrig kämpat så för min överlevnad. Men mitt hjärta fylls av empati och fast jag är rädd ska jag våga se på den som ligger där på botten, nyfiket, respektfullt. Då är väl romanens syfte uppfyllt? och man kan bara ge den ett betyg. Det bästa.
2010-03-16
Betyg
Om man söker underhållning ska man inte läsa den här boken. Den är skriven i raseri, förtvivlan och kärlek.
Alakoski kan förmedla en värld och ett sätt att leva som många inte ens vet existerar, fast det finns överallt, nära oss.
Den borde läsas av politiker och andra som deltar i beslut om allas våra liv.
2010-03-09
Betyg
Tyckte språket var jobbigt att läsa. Ingen direkt handling, bara systerns upplevelser av hur det är att ha en bror som missbrukar.
2010-03-05
Betyg
"Men vi hade inte pengar..." är något av det Anni upprepar i den tankedialog hon har med brodern Sami. Drogmissbrukande Sami som åker in och ut på olika vårdinrättningar och fängelser, som aldrig tar någon eller något på allvar.
Alakoski beskriver i romanen "Håpas du trivs bra i fengelset", helt utan förskönade omskrivningar, livet i en svårt dysfunktionell familj med alkoholiserade föräldrar, misshandel och fattigdom.
Att inte ha pengar, så var det för många både då och är även idag. Alla dessa blir inte brottslingar och/eller missbrukare. Men det är inte svårt att se sambanden mellan fattigdom och dysfunktionella familjer, och hur sambanden uppstår.
Att vara hungrig, att inte kunna gå till läkare eller tandläkare, att det aldrig vare sig finns pengar eller möjlighet till att få delta i aktiviteter som man andra gör, aldrig få nya kläder, aldrig kunna bjuda hem någon, att ständigt vara utanför, att aldrig tillhöra någon form av gemenskap, vare sig i en familj, i en släkt, i skolmiljön, med vänner eller på en arbetsplats. Att alltid vara udda och utanför, alltid.
Det där med att "vara udda", är något som beskrivs så tydligt i texterna om den "OBS-klass" där Sami blir placerad. Han är egentligen begåvad, men får därigenom en stämpel som innebär att han nu för evigt är förpassad till en värld utanför "den normala". Att aldrig tas på allvar, för man är ju "en sån".
Jag grät en skvätt under den del av boken som beskriver Annis konfirmationsdag. Några tårar även i slutet av boken. I övrigt var det en märklig känsla att inte känna riktig sympati med någon i en berättelse.
Det tog även några sidor att komma in i texten, bristen på kommatering gjorde mig först andfådd. Men det är en mycket viktig bok, som jag gärna hade läst i en bokcirkel, för att kunna diskutera vidare!
JA, jag är medveten om att det även finns dysfunktionella familjer som har både pengar och utbildning.
Gav boken en 4:a, skulle vilja ge den 3,5.
2010-02-17
Betyg
För tre år sen så läste jag "Svinalängorna" av Susanna Alakoski, och jag tyckte att den var mycket bra, och gav den en fyra i betyg.
Nu har jag precis läst ut "Håpas du trifs bra i fengelset" av Susanna Alakoski. Själva handlingen i den här boken var precis lika bra som i "Svinalängorna". Men jag tyckte att den här boken var skriven på ett lite jobbigt sätt. Så det drar tyvärr ner betyget till en trea.
2010-02-15
Betyg
Detta var inte "my kind of book" Innehållet i boken var i och för sig bra, men jag blev alldeles andfådd av att läsa texten. Ibland undrade jag om det var lyrik, med de korta meningar och fragmentariska ord. Även att det var en mycket mörk roman, grep den aldrig tag i mig, och jag längtar redan efter att läsa en annan bok
Andra har också läst
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Fler böcker inom
Skönlitteratur
