1546, efter ett upphll p tre r, publicerades denna "den tredje delen om den gode Pantagruels hjltedater och frimodiga yttalanden". Huvudperson r i sjlva verket Panurge, Pantagruels trogne fljeslagare, som hos olika "experter" sker svar p frgan om han br gifta sig eller ej. Ngra av de fastligaste kapitlen gnas t domaren Bridoye, som efter ytterst omsorgsfulla studier av handlingarna i sina ml alltid hade avgjort tvisterna till allas beltenhet med trning, men som nu hade kommit i svrigheter sedan hans syn p lderdomen blivit s fsvagad att han har svrt att uppfatta antalet gon p trningarna.
Illustread med teckningar av Gustave Dor.
versttning: Holger Petersen Dyggve.
Franois Rabelais borde stllas infr domstol. Eller hans frlggare tminstone. Att idag ge ut sdana bcker utgr ett hn mot alla moralnormer. I mttlighetens Sverige dr lust och smrta r bannlysta...
Visa mer
1546, efter ett upphll p tre r, publicerades denna "den tredje delen om den gode Pantagruels hjltedater och frimodiga yttalanden". Huvudperson r i sjlva verket Panurge, Pantagruels trogne fljeslagare, som hos olika "experter" sker svar p frgan om han br gifta sig eller ej. Ngra av de fastligaste kapitlen gnas t domaren Bridoye, som efter ytterst omsorgsfulla studier av handlingarna i sina ml alltid hade avgjort tvisterna till allas beltenhet med trning, men som nu hade kommit i svrigheter sedan hans syn p lderdomen blivit s fsvagad att han har svrt att uppfatta antalet gon p trningarna.
Illustread med teckningar av Gustave Dor.
versttning: Holger Petersen Dyggve.
Franois Rabelais borde stllas infr domstol. Eller hans frlggare tminstone. Att idag ge ut sdana bcker utgr ett hn mot alla moralnormer. I mttlighetens Sverige dr lust och smrta r bannlysta blir Gargantua och Pantagruel till ett gigantiskt gapflabb i ansiktet p alla de professionella vlmenande. I Socialstyrelsens Sverige r det skottpengar p sdana som Rabelais och hans skapelser. Fast han dog 1553 klarade sig inte Rabelais undan. Dtidens Socialstyrelsen, den religisa makten, hann stta honom p index, dtidens censurlista. Rabelais fick fly ett antal gnger fr att undslippa att bli behandlad som andra av samtidens humanister. De hngdes eller brndes, ibland bde och.
Rabelais str i sina bcker nra de folkliga traditionerna. Hans syn p livet njut och lt njuta str nrmare de paradisiska berttelserna och feodala livsformerna. Hos honom bejakas fortfarande mnniskornas leklynne, drifter. Vi svettas, skiter, lskar och dricker.
Det tog mnga r fr kyrkan att kvva de folkliga traditionerna. Rabelais skrev mot detta kvavande. I hans bcker blir livet till en stndig skrdefest dr man gr av med ett outtmligt verfld.
Alain Topor i ETC nr 9 1980