
I Prags judiska getto vandrar det kabbalistiska monstret Golem, skapat av lera och med ett heligt ord i munnen. Den förvirrade Athanasius Pernath vet inte längre vad som är dröm och verklighet. Gustav Meyrinks gåtfulla roman Golem från 1915 består av speglingar, avspeglingar och speglingar av avspeglingar: läsaren går aldrig säker från tvetydigheter och ironier. Det judiska ghettot i 1800talets Prag fungerar inte bara som en miljö i romanen utan spelar en av huvudrollerna.I Golem möter vi somnambuler, hermafroditer, vaxdockor, kabbalister, andar, rödhårigas vansinniga brunst, klärvoajanter, visioner, hallucinationer, drömmar, halvdrömmar, dagdrömmar, inre röster, budskap från de döda, tankeöverföring, klänningar tillverkade av rinnande tårar, femmes fatales, smågangsters och lustmördare. Den österrikiske författaren Gustav Meyrink (18681932) bodde länge i Prag, Europas magiska huvudstad....
Visa mer
Recensioner
Betyg
Golem, kvalar in som en gränsöverskridande bok, lite gotisk skräck, mycket filosofi, fantastiska miljöer, mystik och intressanta karaktärer. Det Prag som den utspelar sig i finns inte längre, men boken är en upplevelse. Den tillhör inte det mest lättlästa, men lämnar ett outplånligt intryck på läsaren.
Betyg
Det handlar inte så mycket om Golemmyten, vilket jag trodde att det skulle göra. Men det är en mycket bra roman, som har klarat tidens tand. Att läsa om människorna i Prags judiska ghetto strax innan det revs (en händelse som finns med mot slutet av boken) är mycket intressant. Och slutet överraskade, i alla fall mig.
2009-10-11
Betyg
Suggestiv, mystisk och spännande. Som bäst: en fullvärdig femma. Tyvärr saknas en tydlig intrig - jag saknar driv i handlingen.
2009-06-22
Betyg
Egendomlig men fascinerande bok, jag var tvungen att läsa ut den omgående. Omslagsbilden är dock äcklig.
Betyg
I själens dunkla djup gömmer sig våra önskningar, fantasier och drifter. Var de kommer ifrån och hur våra preferenser för kärlek och hat formas är en gåta i klass med hur materia kan ges liv och själv och bli Adam eller för den skull även Golem. Om Adam är Guds barn så är Golem judarnas beskyddare, till största delen god men även utrustad med dolska svarta sidor.
Förra sekelskiftets Prag med gränder, prång och osannolika existenser i judestaden är basen i Gustav Meyrinks ”Golem”. Judestaden är lika svårgenomtränglig och undflyende som kabbalans hemliga lära. Inom den judiska mystiken är kabbala (kabbala = tradition eller hemlig lära) en viktig del och representerar ett religiöst filosofiskt system med anspråk på att ha en mystisk förståelse av den gudomliga naturen och dess ordning.
I Gustav Meyrinks ”Golem” är själva staden och dess byggnader besjälade och är utrustade med dörrar, falluckor och vindlande källargångar som fungerar som varppunkter i ett dataspel; du vet var du går in men kan inte vara säker på var du kommer ut – om du alls kommer ut.
Berättelsen vilar på två filosofiska fundament, dels frågan: Vem är jag? och dels längtan efter kärlek, köttslig så väl som andlig, helst i kombination. Här finns horan och madonnan men också en tredje gestalt som tror på Guds under och som också är ett Guds under för Athanasius Pernath, mannen vars upplevelser och stundom förvirrade sinnesintryck bär berättelsen.
Golem är bra, den representerar litterär magi och mystik. Golem öppnar porten till den magi som traditionellt besjälar Prag och ger en aning om kabbalismens mångfacetterade världs- och gudsuppfattning.