Glamorama

Betyg

Very Bret.

Betyg

I New York bland de mest exklusiva klubbarna och barerna. I massan av den glamorösa societeten på Manhattan återfinns fotomodellen, Victor Ward. Utöver fotosessioner satsar Victor stort på en ny lyxklubb för glamorösa kändisar. Han är en av flera i mängden fåfänga och ytliga opportunister som minglar, skvallrar och bedrar. De är självupptagna och själviska individer som alla är beredda att kliva över lik i strävan efter framgång och rikedom. Då vardagen tar en oväntad vändning reser Victor till Europa för att söka upp och finna en kärlek från collegetiden. Men det enda som väntar honom är en sammansvärjning av hämningslös kraft.

Hållhakar och utpressning är vardag i betongdjungelns glamorösa tillvaro, där en stund rampljuset är det viktigaste man kan åstadkomma. Bland blixtrande kameror, märkes-besatthet, självupptagna kändisar, skvaller, otrohet och droger; är en enda gigantisk glambomb som briserar i epicentret för societetens Glamorama. Det är en dekadent och tragikomisk värld som öppnar upp sig som Pandoras ask. Glam o drama är ingredienserna för författaren, Bret Easton Ellis, som bjuder på en färd in i en dekadent, förvrängd verklighet i romanen Glamorama.0

Det är en gedigen och välskriven roman som lyckas redogöra för djupa och uppriktiga skildringar av mode- och kändisvärlden. Det är en värld i vilken skönhet framställs som talang. Huvudkaraktären, Victor Ward, är en självgod och självupptagen fotomodell som citerar kända musiklåtar och ljuger som hästen travar. ”Ju bättre man ser ut, desto mer ser man.” är en slogan Victor ofta upprepar. I första person, upplevs han vara pompös och högfärdig samtidigt som han är underhållande och åtråvärd att följa mellan raderna. Författaren, Bret Easton Ellis, briljerar med en glamorös skildring och blir en ledande röst som lyckas spegla en upp och nervänd värld fylld av glam och ondska. Det är satir av högklassig nivå som förför med bedårande skönhet i beskrivningar som framställer en avskyvärd och extremt ytlig mode- och kändisvärlden. Det är skönlitteratur när det är som allra bäst.

Betyg

Jag kunde inte läsa klart den. Jag blev tokig av all namedropping. Jag försökte härda ut men den var till en början för ytlig och sedan blev den bara konstig.

Betyg

Genomled den här klumpen av dialogkvillrande hysteri med en ständig grimas etsad i ansiktet.

Betyg

kommer ihåg boken så väl. hur jag sträckläste den på en grekisk ö. spännande och väldigt underlig.

Betyg

Ja gav den en trea för att den på något underligt vis höll mig läsandes, men annars måste ja säga att Breat Easton Ellis mesta dels skriver verbal spya som bara aldrig verkar ta slut. Den får plus poäng i att den knyts ihop med American Psyco och Lustans Lagar som egentlgien är snäppet bättre än den här tycker iaf jag.