?Et hoved, to meter over hjertet.? For biologilærer Inge Lohmark er giraffens hals det ypperste eksempel på darwinismens gyldighed. Giraffens lange hals er et resultat af generationers hårdnakkede anstrengelse for at nå højere og højere blade. Livet er en rækken og strækken sig, og den, der anstrenger sig mest, overlever. At hovedet samtidig holder afstand til hjertet, understreger kun Inge Lohmarks tro på, at følelser forhindrer arter i at udvikle sig og derfor er meningsløse. På det lukningstruede Charles Darwin-gymnasium praktiserer hun udviklingslæren fagligt og pædagogisk og finder heri en undskyldning for enhver personlig involvering. Følelser er der ikke plads til, men det viser sig at få fatale konsekvenser for hende selv, hendes familie og hendes elever. Giraffens hals blev udråbt til årets roman af Die Welt, da den udkom på tysk i 2011. ...
Visa mer
Recensioner
2016-12-29
Betyg 
Lite svårt att bedöma den här boken, men det är i alla fall en av de mer originella jag läst.
Huvudpersonen Inge Lohmark är biologilärare i en skola belägen i det före detta DDR.
Hon framstår som en fanatisk darwinist, fyrkantig, bitter och kärlekslös. Boken skildrar ett förfall, samhälleligt
och personligt. Lohmark framstår som någon som kanske skulle varit framstående som tjänsteman i ett
koncentrationsläger. För att klara sig och överleva i den hårda darwinistiska världen behöver man anpassa sig,
men fru Lohmark har själv väldigt svårt att anpassa sig. Det finns mycket att begrunda i den här boken, men den var
ganska hårdsmält. "It is very funny, desperately sad and real, and, ultimately, shocking" skriver en recensent på
webben, tyvärr tyckte jag den ofta var seg och deprimerande. Man drunknar liksom i ett hav av bitterhet när man läser
den här boken.
2014-08-18
Betyg 
En biologilärares inre monolog på en snart nedlagd högstadieskola i en avkrok av forna Östtyskland. Med darwinistisk blick registrerar och artbestämmer hon sina elever, sina kollegor och sin familj. Det är en mycket smittsam och förförisk blick, och snart ser man vad man tror huvudpersonen Inge Lohman skulle se; sina närmaste, sin omgivning och sitt samhälle som representanter för ett tillfälligt och misslyckat uttryck för evolutionens likgiltiga påhittighet. Troligtvis och förhoppningsvis en blivande klassiker.
