
Årets deckardebut! Svenska Deckarakademins debutpris gick till Anders de la Motte för [geim] med motiveringen "En roman, förankrad i vår tid, skriven på dagens språk, med humor och spänning. Henrik HP Pettersson är en småhustlare som skiter i det mesta. En dag kommer han över en mobiltelefon som märkligt nog verkar veta det mesta om honom, och via den blir han inbjuden till en fascinerande ny upplevelse. Ett Alternate Reality Game som utspelar sig mitt i den intet ont anande Svennevärlden. Efter att han klarat inträdesprovet erbjuds han en rad olika kittlande uppdrag som alla filmas för att senare visas upp på en rankinglista och bedömas av ett slutet nätcommunity. I takt med att spänningen, belöningarna och inte minst creden från fansen växer tar HP allt större risker och snart är han beredd att göra nästan vad som helst för att få fortsätta spela. Polisinspektör Rebecca Normén är...
Visa mer
Recensioner
2022-10-31
Betyg
[Geim], [Buzz] och [Bubble] är en trilogi skriven Anders De La Motte utgiven på Alfabeta. De bör läsas i ordning, då får man ut mest av böckerna.
Språket är snabbt och medryckande. Det händer något hela tiden i handlingen och det känns väldigt filmiskt. Det är spännande hela tiden. Rakt igenom alla tre böcker så följer man två händelser/personer som De La Motte hoppar mellan i korta stycken (ibland bara en sida innan han byter till den andre personen). Så det är som två parallella berättelser som hänger ihop. De som inte gillar att man växlar mellan två berättelser kommer kanske inte att uppskatta böckerna. Det var inga problem att hänga med i dessa två berättelser, de hänger tätt ihop och binds samman då och då.
Jag gillade språket och handlingen. Det jag hade lite svårt för i första boken var den manlige huvudkaraktärens eget språk. I första boken så slängde han lite väl mycket med engelska ord i sina meningar. Det var en halv mening på svenska och andra halvan på engelska. Visst finns det personer som pratar så, men har personligt svårt att kunna lyssna på det, det känns så konstgjort bara för att verka häftig. Dock så ändrar det sig i de andra två böckerna och karaktären slänger inte alls lika mycket med engelskan, utan något ord då och då, det gillade jag bättre.
Jag kan verkligen rekommendera dessa böcker och själv kommer jag absolut att läsa mera av Anders De La Motte.
http://hakanshylla.blogspot.com/
2019-04-10
Betyg
Ett mycket intressant tankeexperiment.
Och ett väldigt spännande genomförande.
Den perfekta sommarläsningen.
Betyg
Detta är ännu en av de där böckerna som fått bli stående olästa i flera år. För mig, som tekniknörd, så låter ju det här som en passande historia, men sedan började jag höra en del negativa saker om språket i den, att det var krystat och mängder av engelska uttryck. Något som jag normalt avskyr. Alltså lät jag bli att läsa den. Tills nu. Läs mer på http://bokslut.blogspot.se/2014/12/geim-av-anders-de-la-motte.html
Betyg
Mycket bra bok som jag sträckläste. HP som missbrukar allt och blir missbrukad genom spelet, ett realityspel. Rebeca, livakten är han motsats, eller är hon det i allt?
Jag upplever att Anders dela Motte har kokat ihop mycket från milleniumböckerna, polisromaner och datanödrar typ NCIS, Ciminalmind. Älskar HP:s kreativa språk. Det gäller att hänga med i alla vändningar. Jag njuter och skrattar.
2014-02-01
Betyg
När jag vant mig vid språket är den oerhört spännande, svårt att lägga boken ifrån sig. Det finns inga transportsträckor.
2013-09-30
Betyg
130929: Så väldigt underhållande! Hunden fick gå extra långa prommenader för att jag ville höra hur det skulle gå för HP. Ett härligt språkbruk och en fantastisk uppläsare.
2013-06-30
Betyg
Efter ett långt läsuppehåll kändes den här helt rätt. Omöjlig att lägga ifrån sig, med ett rappt språk och häftiga vändningar, var riktigt kul att läsa och det bästa fick mersmak och lite ny läslust! Syskonparet Rebecca och HP får man säkert se på film och läsa mer om. Slutet dock lite väl snabbt kanske och sista sidan läste jag både 2 och 3 gånger.
Betyg
Med tanke på hur upphaussad Stieg Larssons trilogi blev (och de är spännande) - varför blev inte den här lika omtalad, den är minst lika spännande och bra, den är välskriven och dessutom föredömligt kort, dvs inga onödiga utlägg, bara den fantastiska och otäcka historien rakt av. Bladvändare av minst samma rang som Milleniumböckerna!
Betyg
Personligen tycker jag, njaa.. jag vet inte riktigt.
Det blev så illa att jag skumläste lite på slutet
även om tempot var högt, blev det för mig lite tråkigt ibland
lite för förutsägbart.
Jag såg twisterna redan innan jag läst dem
och det gjorde mig besviken varje gång,
att jag faktiskt hade rätt.
För mig blev den här boken helt enkelt inte ny.
http://romeoandjuliet.blogg.se
2012-10-01
Betyg
Intressant och spännande ide! Boken var svår att lägga ifrån sig. På minussidan hamnar det svengelska språket som blev lite tröttsamt. 3,5 i betyg.
2012-07-29
Betyg
Lätt läst deckare/thriller. Inte supervälskriven men det gör inte så mycket eftersom den är spännande och stundtals rolig.
Betyg
Väldigt blandade känslor inför den här boken. Större delen av boken var lite jobbig eftersom jag inte gillade HP:s språk, hans konstanta svengelska, men jag gillade verkligen delen med Rebecca. Dessutom blev den riktigt spännande mot slutet, och själva slutet var super. Sista sidan gjorde mig rätt förvirrad, jag hoppas att jag tolkade det hela rätt. I såna fall, väldigt oväntat och smart uttänkt.
Betyg
Brukar göra en liten "delreflektion" efter ca hundra sidor. Den här gången blev det: Inte särskilt spännande och blodfattiga karaktärer.
Men sen blev det faktiskt spännande och t o m jag blev lite konspirationsteoretiker när författaren började blanda in händelser ur det verkliga livet.
Men de blodfattiga karaktärerna var inte så mycket mer levande när jag la ner boken efter sista sidan.
Kommer nog inte att läsa något mer av honom.
Betyg
Antal sidor: 336
Första meningen: "Texten dök upp för femtioelfte gången i displayen och för samma gång i ordningen klickade HP irriterat bort den."
Favoritmeningar: "Hon förknippade alltid doften av böcker med trygghet." och "Blåhåriga tanter, barnfamiljer och högstadielärare bland borden samt naturligtvis den obligatoriska Twittergöken med näsan över sin elektroniska bästis."
Henrik Pettersson, kallad HP, är en lat och egotippad 32-åring som lever livet som han vill. Cigaretter och droger, vad spelar det för roll? Några få bra vänner, tråkiga jobb, inte rädd för snuten (har man suttit inne förr så är det en barnlek) och ingen kontakt med familjen. En dag hittar han en mobiltelefon på pendeltåget och eftersom ingen är där och Henrik är som han är - tar han den. Wanna play a game? dyker upp på displayen hela tiden. Nej, jag vill inte spela något jävla spel! tänker han och trycker bort det. Men efter att frågan kommit tillbaka femtioelva gånger trycker han på yes bara för att få den att sluta. Wanna play a game, Henrik Pettersson? Henrik trillar nästan av stolen och ser sig chockat omkring. Ingen verkade kännas vid honom eller mobilen, det var för varmt för att någon skulle orka annat än stirra ut genom fönstret. Någon jävlas bara, säkert Manga, tänker han och trycker igen på yes.
Men det är inte bästa kompisen Mange och inte någon annan kompis heller. Det är Spelet som har honom i sitt nät. Det verkar schysst i början, man ska göra några uppdrag för att få poäng och kan vinna pengar när man fått tillräckligt mycket poäng. Dessutom ska man filma sina uppdrag med mobilen och Henrik fastnar direkt i fällan då han får uppmärksamhet och pengar på samma gång. Men det finns en dold sanning bakom Spelet och när han får reda på den blir det inte lika roligt längre...
Det är spännande från första sidan och när sanningen närmar sig blir det skrämmande och man får sig en riktig tankeställare. Men språket är inte bra, tycker jag. Det är för mycket slang och svengelska. Uttryck som "Suck my ass, mosfos!" och "What the f...!?" blir för mycket i längden. Dessutom känns det inte realistiskt för mig som inte känner några 32-åringar som beter sig så. Det finns några fina stunder då man tycker om eller tycker synd om HP, annars är det mesta pusselthriller och action. Det är ingen bok som jag själv skulle ha valt från bokhyllan bara sådär, men min syster tipsade om den och sa precis som jag tycker bra och spännande, men jobbigt språk. Jag rekommenderar den till 13+ och såna som inte stör sig på hur en bok är skriven lika mycket som jag gör.