Fru Sorgedahls vackra vita armar

Gustafsson, Lars

| 2008

Flag from sv

33


I sin nya roman återvänder Lars Gustafsson till sin ungdoms trakter, som vi minns dem från Sprickorna i muren: femtiotalets Västerås och de små västmanländska orterna däromkring. Berättaren är en gammal universitetslärare, svenskfödd men sedan decennier bosatt i Oxford, som nu på sin ålders höst upptäcker att något har hänt med hans minnen. Det förgångna ligger tätt intill, det som hände igår på ljusårs avstånd. Allting börjar överallt. Det finns inget särskilt ställe som är början. Ansträngningslöst, fritt och till synes förstrött rör sig Lars Gustafsson mellan berättelse och reflexion, mellan tider och platser i sin roman. Han kan återkalla doften av sankängarna vid Norra Nadden och titta in i gamla mörka våningar från förra sekelskiftet. Han följer de filosofiska diskussionerna mellan gymnasisterna i pannrummet där de brukade träffas. Överallt, som om de bara legat där och väntat, börjar...

Visa mer

Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker

Recensioner

M

Mats Dahlström

2009-05-15

Betyg

Jag gillar verkligen Gustafssons senare "romaner". Den här gången blickar en gammal svensk oxfordprofessor tillbaka på sin barndom i västmanland (...) Samtidigt tycker jag det modernistiska metaprojektet att rubba berättandeillusionen i texten blir alltmer störande och påfrestande om det inte utförs med yttersta charm och i bästa syfte. Här är det nog lite si och så med det, och jag vandrade ändå vidare till nästa bok som låg och väntade. Men den här boken av Gustafsson kommer jag att återvända till så småningom och avsluta. Bara inte nu.