Jag fattar inte att jag sade det högt. Sanningen befriar inte. Den gör dig obekväm och generad och försvarslös och röd i ansiktet och skräckslagen och livrädd och sårbar. Men fri? Jag känner mig inte fri. Jag känner mig förjävlig. Francesca börjar den nya terminen på en före detta pojkskola som precis öppnat sina portar för tjejer. Hon saknar fortfarande sina gamla vänner, och helt plötsligt har hennes mamma fått ett sammanbrott och kan knappt ta sig ur sängen. Inget blir bättre av att ansvaret för familjen läggs på Francescas axlar, och hon står till sist alldeles ensam. Men kanske finns stödet där hon inte anar. det. "Personregistret hoppar ut från papperet, det finns så många olika typer och man börjar bry sig så mycket om dem. Skitroliga och skitsorgliga på samma gång. Helt otroligt bra skrivna." - Johanna Lindbäck, Bokhora
Visa mer
Recensioner
2015-03-01
Betyg 
Gillade mycket! Särskilt hur vänskapen mellan frankie och de andra växer fram, hur hon växer. Och relationen till föräldrarna och kamp en med mammans depression så klart. Bättre än jellicoe road!
2014-08-24
Betyg 
Bästa boken den här månaden lätt så lätt! Älskar allt, karaktärerna är trovärdiga, miljön själva skolan S.t Sebastian är amazing. Så bra! Läst en bok av Melina Marchetta förut "Jellicoe Road" och blev inte imponerad men det är trots det som fick mig att ge henne en till chans och är så glad att jag gjorde det. Tycker att boken målar upp en klar bild hur det är att leva med att någon i familjen är sjuk och att det påverkar allting annat också och man förstår verkligen Francesca, jag skrattade många gånger speciellt de två sista kapitlen. Från början till slut finner Francesca sig själv och att andra människor verkligen både kan ta fram det värsta och bästa från en.
