Från vaggan till deadline

Betyg

Biografier ger oftast en fördjupad och/eller förändrad bild av personen den handlar om, så även denna bok. Man kommer som läsare verkligen innanför fasaden. Bra skriven utan onödiga utsvävningar. Känns väldigt exakt, det är inget svävande och flum utan istället konkreta beskrivningar.

Betyg

En intressant biografi som avslöjar det man inte får veta på tv. Robert är mångsidig med både sång, skådespeleri och komik på sin repertoar.

Betyg

Nu har jag slutligen läst ut Robert Gustafssons biografi "Från vaggan till deadline" som jag nu ska recensera. Jag har varit ur min läsperiod och ägnat mig åt mitt huvudintresse som är film och läsandet har under en period halkat lite åt sidan rätt att denna biografi som rör sig mycket inom filmvärlden faktiskt var mycket intressant.

Det är nämligen mycket av privatpersonen Robert Gustafsson som kommer fram. Hur denna privatperson fungerar i kontrast till karriärpersonen. Eftersom Robert är lite av en arbetsnarkoman så blir det just karriären som står i fokus även i berättandet. Hans oförmåga att särskilja sig själv ifrån sina karaktärer och gubbar han gör. Privatpersonen vet han ibland inte ens vem det är och han vet inte alla gånger om han tycker om den personen. Samt så känner han sina karaktärer bättre än sig själv ibland. Det är grundstommen för denna bok. Men den fokuserar också på tragedier som när Robert gick in i väggen, missbrukade sömnpiller och hur svårt det var att hantera när hans bror till slut dog av sitt hjärtfel.

Jag var väldigt intresserad av just karriärbiten för att jag kunde relatera till alla dessa tidsskeden i mitt liv då jag satt som ett äkta fan med komikerambitioner och hämtade inspiration. Någon sådan karriär blev det inte för mig. Men jag känner igen mig mycket i hur Robert Gustafsson steg för steg skriver listor på saker som ska hinnas med under ett år. Så långt planerar inte jag mer än vilka filmer jag ska se på bio eller inhandla på dvd. Jag skriver heller inte ner något i listor på ett papper som Robert gör. Men däremot har jag en lista i huvudet på vad som ska hinnas med. Vare sig jag är segstartad och sover länge eller stiger upp tidigt så ska alla dessa saker bockas av. Sen frukost innebär sen lunch då tv-tablån eller filmtittandet drar igång. Sen blir det sent efter maten kaffe osv. Och jag känner verkligen igen hans ständiga behov av att prestera hela tiden och leverera bra grejer till omvärlden. När jag gick en fotoutbildning så var jag helt uppslukad och perfektionistisk i presterandet av mina fotoprojekt som jag hade planerat långt i förväg. Deadline var ett ord som till och med hemsökte mig i mina drömmar och jag försummade mycket socialt samliv under min utbildning på samma sätt som Robert beskrev att han ibland försummade sin familj.

Men det som var riktigt intressant var att få veta lite om hur Killinggänget fungerat ihop som privatpersoner och kollegor. Jag har själv drömt om att få hålla på med den typen av komik. Att tillhöra ett humorgäng istället för att hålla på med stand up. Drömmen om att bli komiker dog ut då jag gick en teaterutbildning och kom till insikt om hur svårt det är själv att skriva sina manus och roa en hel publik. Humor kan man ha ändå och jag har inte svårt att skriva. Jag hade bara behövt ett gäng kompisar i ett humorgäng att bolla idéer med och få fram en helhet som håller. Killinggänget var en väldigt splittrad grupp som hade svårt att enas för att arbeta fram en helhet i sina manus. De satt i olika rum för att sedan vid ett möte träffas och försöka väva ihop fyra olika manus till en helhet. På senare tid innan de splittrades blev det Tomas Alfredson som fick rollen att knyta ihop Killingarnas väldigt splittrade historier till en helhet. Väldigt intressant var det att få ta del av denna del av Robert Gustafssons karriär och samt få förklaringen till varför det bara är filmen "Torsk på Tallin" ifrån Killinggängets "Fyra små filmer" filmsvit som finns köpbara på dvd. Det var Andres Lokkos musikval i de andra 3 filmerna som satte stopp för utgivning eftersom de inte hade tillstånd att ha med musiken i filmerna.

För att sammanknyta denna recension så kan jag starkt rekommendera boken. Man får veta mycket om Robert Gustafsson och hans karriär. Vem han är med hypokondri, kontrollbehov och allt annat som ingår i hans personlighet. Dessutom finns det en väldigt rolig sekvens i början av boken där inte Robert kan hitta sin snopp då han duschar efter en lång cykeltur. Lite seg i starten är "Från vaggan till deadline". Men när det kommer till tidsperioder man kan relatera till så blir det hela väldigt underhållande och Robert är väldigt bra på att skriva.

Betyg

Rak och öppen biografi. Väldigt bra skriven och intressant att få ta del av bakom kulisserna med killinggänget.

Betyg

Börjar bra, men blir lite mindre underhållande längre in i boken. Ändå värd att läsas!

Betyg

Fylld med humor å allvar

Betyg

Mycket ärligt berättat.

Betyg

Mycket läsvärd självbiografi. Jag blev förvånad över Roberts uppriktighet och att han lämnade ut så mycket av sig själv.

Betyg

Brutalt ärlig bok om en komiker som inte alls är lika rolig och lättsam privat. Denna bok har fått mig att uppskatta Gustafsson på ett annat sätt än sim den evigt roande figuren på tv/scen.

Betyg

Hur kul som helst att läsa om filmklubbar o galna upptåg. De gjorde allt annat än gick i skolan.

Betyg

jomen visst var den lite småkul att läsa men njä... Det roligaste var nog alla "minnesuppfriskningar" som gjorde att jag satt och kollade klipp på Youtube

Betyg

Hade högre förväntningar på den här boken.

Betyg

Robert Gustafsson har läst sin självbiografi 'Från vaggan till deadline' för mig under de senaste veckorna och jag har fått en annan bild hos honom än den jag hade tidigare. Han är mycket uppriktig, tycks inte skönmåla sig själv, utan berättar om sitt pedanteri, snudd på sjukliga krav på ordning och reda, sin otrohet, arbetsnarkomani. Det 'droppas' ju en hel del namn i boken, jag känner inte till alla, men det har varit ett intressant lyssnande. Inte så roligt som jag hade förväntat mig, men det är mest positivt.

Betyg

Jag gillar Robert Gustafsson, tycker han är riktigt rolig. Därför tyckte jag det var intressant att läsa/lyssna på boken om hans liv.Det var mycket som var nytt för mig, att han var en sådan arbetsnarkoman och perfektionist visste jag inte. Han läser sin bok själv och gör det mycket bra, tiden gick fort.

Betyg

Nej, jag var nog på fel humör för att lyssna på den här.

Betyg

En bok om Roberts Gustavssons liv och karriär en bok om otrohet,den översexuella barndomen, dödsångest,relationsproblem . Boken är bra men enligt mig kunde den vara lite kortare en aning för lång.

Betyg

Utlämnande, underhållande och väldigt lättläst. Eftersom boken är indelad i korta kapitel kan den med fördel läsas av någon som bara vill läsa några sidor t.ex före insomnandet.

Betyg

Robert Gustafsson är Sveriges roligaste man!? Sveriges roligaste bok!? Not so much.

Betyg

Som jag har skrivit tidigare så tycker jag mycket om biografier, memoarer, och dokumentärer. Tycker alltid det är intressant att få ta del av en människas liv.

Och den här boken var inget undantag. Helt klart intressant att få läsa om Robert Gustafssons liv.

Fast boken hade ändå inte "det där lilla extra" som vissa biografier har. Men jag kan rekommendera boken till alla som vill ta del av Roberts liv.

( Läs gärna alla mina bokrecensioner i min blogg, "Bims Blogg” - http://bim.blogg.se/category/bokrecensioner.html )

Betyg

Tycker mycket om Robert Gustavsson som artist/skådis eller allt nästan allt han tar sig för. Men denna bok blir lite konstlad. Vad vill han berätta? Hans historier om sitt arbete är väldigt intressant, men när han ska berätta om sig själv och vad han tycker som privatperson så faller den platt. Det känns lite som boken är gjord för att sälja i Robert Gustavssons namn. I all hast. Lätt underhållande så får den ändå fyra stjärnor.

Betyg

När jag hör Robert medverka i media som sig själv blir jag nästan alltid beklämd. Jag kan inte riktigt sätta fingret på varför, kanske är det behovet av att framhäva hypokondrin, skämta om sitt privatliv tillsammans med ryktet om att "Sveriges roligaste man minsann inte är så rolig privat". I vilket fall har min känsla varit att han ledsnat på sitt yrke och den känslan har också förstärkts av de alltmer osmakliga parodierna på bland andra Tony Rickardsson och Per Gessle.

Sammantaget kan man säga att jag inte var särskilt sugen på att läsa denna bok, men ändock slank den ner i kundkorgen en dag då jag var boklös och hade några timmars väntan framför mig. Och vad glad jag är över det! Inledningen med barndomsåren känns lite trevande, men snart är jag fast. Det som får mig att fastna är dessutom att boken totalt genomsyras av Roberts kärlek till sitt arbete och det gör mig så fantastiskt glad!

Kanske ingen annan förvånas över att jag sätter epitetet feelgood på boken, men jag hade faktiskt inte förväntat mig att få skratta. Inte alls. Men det gör jag, flera gånger om och jag har en varm känsla inför mitt kommande yrkesliv (som förvisso inte är inom komik, men ändå) när jag är klar med studierna. Uppvuxen med NileCity som jag är blev jag dessutom sugen på att rota fram det jag missat av Killinggänget och få skratta lite så här i höstmörkret. Rekommenderas varmt!