Förvillelser

Söderberg, Hjalmar

| 1968

448

Tomas Weber strövar mellan Stockholms krogar och nöjeslokaler, han köper röda handskar och dricker grön likör, han leker och drömmer – ung och oansvarig förälskar han sig en sommar. När Hjalmar Söderbergs debutroman Förvillelser utkom år 1895 väckte den häftig debatt. Det var här som flanörernas Stockholm uppstod, och det var för unge Tomas Webers kärleks- och dagdrivarliv som Söderberg kom att kallas en ”'ungdomens förförare”. Romanens fördomsfrihet och brist på moraliskt hyckleri har ständigt bevarat den levande och aktuell för nya läsare.

Visa mer

Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker

Recensioner

Lars B.

2023-01-30

Betyg

Sista verket av Mästaren jag ännu inte hade läst. Jo, han är fortfarande Mästaren.

Annika Sjöström

2016-11-02

Betyg

hörbok med Erland Josefsson...bra om man kan känna igen sig i stockholm skulle jag tro...

Merja A

2014-02-04

Betyg

Inte riktigt i klass med "Doktor Glas" men minst lika bra som "Den allvarsamma leken" som är de böcker som jag har läst av Hjalmar Söderberg. Fina Stockholmsskildringar, ung kärlek....

sebastian wright

2013-04-14

Betyg

Innan jag ger mig i kast med något form av referat kring boken kan jag bara konstatera att det gott och väl nästan var ett år sedan jag senast ens gjorde en ansats till att skriva. Några böcker förblev orefererade men framförallt infann sig en beklämmande olust som inte resulterade i något annat än en riktig lästorka. Många sidolagda böcker och tappra försök gjordes innan jag slutligen hittade en stämning och en bok som förlöste allt. Tack!

Egentligen är det kanske lite fegt att ta till Hjalmar Söderberg när läslustan tryter. Korta kärnfulla romaner där krusiduller inte lämnas märkbart utrymme. Tegelstenens antites i det litterära finrummet! Men samtidigt är det ju genialiskt och borde anammas av betydligt fler. Att hitta meningen och lustan till att godose ett bredare intresse borde ju ligga i fleras intresse, inte minst som skolan. Hjalmar Söderberg kallas ibland för en mästare av det lilla formatet och jag kan inget annan än att hålla med.

Förvillelser är Hjalmar Söderbergs debutroman och utkom 1895. Söderberg själv beskrev romanen enligt följande citat, "...som titeln angifver, nämligen pikant moralisk; dock är det möjligt att det pikanta elementet åtminstone vid en ytlig läsning något lite öfverväger det moraliska". Kritiken lät inte vänta på sig, och misstankar om att historien var självupplevt resulterade i att fäder förbjöd sina döttrar att umgås med den unge författaren. Aftonbladets på den tid kanske skarpaste kritiker, Harald Molander sågade boken som oanständig och moraliskt otjänlig som litteratur, något som sårade Hjalmar Söderberg djupt.

För en läsare som tar sig an verket drygt 100 år efter dess tillkomst finns givetvis ingen antydan av de moraliska övertramp som färgade debatten vid utgivningen. Samhället har åldrats i betydligt snabbare takt än själva romanen, vilket gör att den idag snarare kan beskrivas som beskedlig i det sedlighetsmässiga perspektivet. Boken skänker en liten påminnelse om hur åtstramad debatten var gällande relationen mellan man och kvinna (som vid tillfället givetvis var den enda tänkbara relationen att ta ställning till). Själva boken däremot är lika träffsäker som allt annat Hjalmar Söderberg lät ge ut. Sällan har jag läst en författare som med så små medel lyckas skapa en intrig och ett intresse för romanens bärande karaktärer. Den psykologiska inre monologen (som aldrig blir tungrodd utan bara skänker äkthet) i kombination med den miljömässiga exposé som målas upp för läsaren kramar bokstavligen musten ur både boken och läsaren. Inget känns onödigt eller överflödigt samtidigt som leveransen är kompakt. BOM så når berättelsen sitt crescendo, intrigen nystas upp och flyter sakta ut och upplöses. Kvar lämnas läsaren med ett gapande sug efter mer. Tummen upp för enligt min subjektiva mening, Sveriges bästa författare genom tiderna.

Engelska Väninnan

2012-05-26

Betyg

Långsam, fängslade inte

Annika Olsson

2012-05-22

Betyg

Blev inte gripen av denna. Språket är vackert men känns så väldigt långsam.

Felicia Dahlqvist

2012-01-03

Betyg

Bra bok av Söderberg. Det som griper mig mest med den här boken är miljöbeskrivningarna från det förra sekelskiftets Stockholm. Söderberg gör det så levande. Sen är historien lågmäld men intensiv, vilket kännetecknar hans böcker. Angelägen. Och som vanligt är det Söderbergs betraktelser av vardagen och livet som är det största läsnöjet.

eva arkelid

2011-07-12

Betyg

Helt klart, bra böcker kan man läsa i flera hundra år. Vilket språk, en njutning att läsa den, En fantastisk skildring av Stockholm. Vad modigt att ta upp så känsligt ämne som sexualitet år 1895