Sedan flera år tillbaka, efter att ha återvänt till Sverige från Israel, gladde Cordelia Edvardson läsarna av Svenska Dagbladet med sina krönikor. De rör sig över vida vidder, men oftast cirklar de kring hennes mest angelägna ämnen: minne, ansvar, skuld, kärlek och medmänsklighet. Hennes egna, starka erfarenheter av livet bildar fond för såväl engagemang som kritik. Urvalet är gjort av Svante Weyler och Agneta Pleijel, som också skrivit ett förord
Visa mer
Recensioner
2013-01-26
Betyg 
Cordelia Edvardson var överlevare från koncentrationslägren i Theresienstadt och Auschwitz. Uppväxt i en katolsk familj i München, men med judisk far, blev hon deporterad och fick A 3709 inristat i huden. Efter kriget kom hon till Sverige med de vita bussarna, blev författare och journalist, bl.a. korrespondent för SvD i Jerusalem. Svante Weyler och Agneta Pleijel har i den aktuella boken gjort ett urval av hennes krönikor från SvD från 2001 till september 2012, de sista skrivna kort före hennes död i oktober. De livserfarenheter som blev hennes lott, ligger som grundton i hennes skrivande, och gav ett särskilt perspektiv på bl.a. Israel-Palestinakonfliken. Hon tog ställning för utsatta människor vare sig de befann sig i Gaza, Jerusalem eller Song My. Som en röd tråd i hennes texter finns förintelsens mekanismer och funderingar kring ondska i alla dess former. Från Jerusalem ters sig Sverige och det som händer här i en annan dager. Orsaken till det svenska tungsinnet ville hon inte förlägga till våra vargavintrar och mörkret utan på den svenska sommarens korthet. Den korta glimten av ljus, av nåd, om man så vill, förtydligar livets villkor; mörkret, skriver hon. Krönikor kan ha kort hållbarhet då de ofta refererar till aktuella händelser, men den här boken håller att bläddra i många år framöver.
(Publicerat i Norran 25/1)
2013-01-20
Betyg
Ett urval av Cordelia Edvardsons krönikor från SvD mellan 2001-2012 kan man lägga på sängbordet att läsa i lite då och då. Hennes livsöde gav henne ett annat perspektiv på många händelser både i Israel och i Sverige. Tänkvärd. Kan kanske fungera som presentbok istället för blommor?
