Sllan har ngot frskolearbete uppmrksammats s mycket som jmstlldhetsprojektet i Gvle. Inte minst frskolorna Bjrntomten och Tittmyran frekommer flitigt i radio, tv och tidningar.
Vad innebr denna jmstlldhetspedagogik som har vckt s stort intresse? Hur uppstod den? Och behvs den verkligen - r vi inte redan s gott som jmstllda?
I Flickor, pojkar och pedagoger berttar frskolechefen Kajsa Wahlstrm om de observationer hon och de andra pedagogerna gjorde av frskolans verksamhet. Med frfrande tydlighet visade det sig att pedagogerna bidrog till att flickor och pojkar fick olika frutsttningar, trots att ambitionen var den motsatta. Med videokameran som redskap och jmstlldhet som ml utformade de sedan en kompensatorisk jmstlldhetspedagogik som omfattar dem alla - flickor, pojkar och pedagoger.
Flickor, pojkar och pedagoger riktar sig i frsta hand...
Visa mer
Sllan har ngot frskolearbete uppmrksammats s mycket som jmstlldhetsprojektet i Gvle. Inte minst frskolorna Bjrntomten och Tittmyran frekommer flitigt i radio, tv och tidningar.
Vad innebr denna jmstlldhetspedagogik som har vckt s stort intresse? Hur uppstod den? Och behvs den verkligen - r vi inte redan s gott som jmstllda?
I Flickor, pojkar och pedagoger berttar frskolechefen Kajsa Wahlstrm om de observationer hon och de andra pedagogerna gjorde av frskolans verksamhet. Med frfrande tydlighet visade det sig att pedagogerna bidrog till att flickor och pojkar fick olika frutsttningar, trots att ambitionen var den motsatta. Med videokameran som redskap och jmstlldhet som ml utformade de sedan en kompensatorisk jmstlldhetspedagogik som omfattar dem alla - flickor, pojkar och pedagoger.
Flickor, pojkar och pedagoger riktar sig i frsta hand till pedagoger inom frskola och skola samt frldrar, men r ocks tillmpbar vid jmstlldhetsarbete i organisationer och p arbetsplatser.