En skrämmande och känslosam berättelse om överlevnad och förlorad barndom. Melanie är en mycket speciell flicka. Varje morgon väntar hon i sin cell på att dagens lektioner ska börja. När de hämtar henne håller en vakt en pistol riktad mot hennes huvud medan två andra spänner fast henne i stolen. Flickan med gåvorna är en historia som utspelar sig i ett ödelagt England efter en zombieapokalyps. För de som hann stänga in sig finns det fortfarande hopp om en framtid och lilla Melanie visar sig vara nyckeln till allt. M.R. Carey är en pseudonym för Mike Carey, en etablerad brittisk författare av skönlitteratur, filmmanus och serietidningar. Han har skrivit för både DC och Marvel, däribland serier om Hellblazer, X-Men och Fantastic Four. Innan han började skriva på heltid arbetade Carey som lärare. "Flickan med gåvorna är inte heller bara en bra actionhistoria, utan innehåller...
Visa mer
Recensioner
2022-04-08
Betyg 
På ett sätt är Flickan med gåvorna som vilken klassisk zombiefilm som helst; på ett sätt är Flickan med gåvorna en unik och originell historia som får dig att sitta på helspänn, gråta och le åt allt det fina. Det är Melanie som får mig att älska den här boken och är det något som Flickan med gåvorna är så är det minnesvärd.
2020-11-01
Betyg
Det här är en bok i min smak! Älskar allt som har med zombies att göra.
2018-07-09
Betyg 
Riktigt bra bok! Man kommer in väldigt lätt och sen måste man läsa alltihop!
Rekommenderar
2018-01-05
Betyg 
En genre som jag inte tror mig uppskatta blev sommarens stora överraskning!
2017-08-28
Betyg
Jösses, vilken bok. Jag ville inte lägga den ifrån mig, och ville samtidigt att den aldrig skulle ta slut. Den innehåller inte ett enda onödigt stycke, ingen mening känns överflödig och språket flyter på så förbaskat bra. Hela läsningen var ren och skär njutning. WOW.
Melanie går i skolan varje vardag precis som vilket barn som helst. Hon lär sig om geografi, matematik och grekisk mytologi och får full pott på proven. Hon har favoritlärare och de hon tycker sämre om, och om nätterna går hon och lägger sig på sitt rum i sin säng och längtar efter nästa skoldag. Där slutar dock likheterna med andra barn. Andra vanliga barn. För Melanies rum är en cell, på en militärbas, och hennes klasskamrater blir liksom hon själv inrullade i klassrummet fastbundna i rullstolar så att de inte ska kunna skada någon i sin omgivning. Eller sig själva.
En dag blir militärbasen attackerad och Melanie, tillsammans med en blandning av de människor hon tycker allra mest och minst om i sin lilla bubbla till värld, måste fly ut i en rå verklighet där kampen för överlevnad är det mest primära. Vad har hänt med världen? Var är mänskligheten på väg? Kan Melanie på något sätt hjälpa till att stoppa det som sker?
Historien som berättas ger mig både andnöd och hjärtsnörp, och bidrar till lika mycket fascination som rädsla. Själva idén med sporer och svampar som spridning för zombieapokalypsen är visserligen inte någonting nytt. Framförallt tänker jag på the Last of Us, tv-spelet som fått så otroligt bra recensioner (men som jag inte gillar nämnvärt), och som släpptes för rätt många år sedan nu. Även där är det sporer från svampar som är problemet, och en liten flicka som är nyckeln till svaret på gåtan om vad mänskligheten kan göra för att rädda sig från undergång. Eventuellt inte göra. Att placera in zombies i mänsklig kontext gjordes tidigare i Warm bodies, och slutet får mig att tänka på uppgörelsen i Metro 2033. Men trots att boken kanske inte vinner ny mark på dessa plan är det en fullpoängare i sin helhet. Ingen har berättat om apokalypsen på det här sättet tidigare. Aldrig har en liten flicka varit så älskvärd och så livsfarlig på samma gång. Och de andra karaktärerna, var och en, är underbara på sitt eget sätt. Jag köper dr Caldwells sätt rakt av, jag tvivlar inte en sekund på att det finns folk med den sortens hjärna. Och vem är monstret, egentligen? Samtidigt är dr Caldwell inte ond. Det är inte de hungriga heller, eller barnen i städerna. Ingenting i boken är svart eller vitt. Allt är grått, likt sporerna från Ophiocordyses Unilateralis. LÄS.
