Ludwig Wittgenstein, 1889-1951, är mytomspunnen. Han är mångmiljonären från Wien som donerade alla sina pengar, logikern som ställde upp som frivillig i Österrike-Ungerns armé, filosofiprofessorn i Cambridge som vägrade undervisa i universitetets lokaler och som helst levde som eremit i Norge eller på Irland, geniet vars filosofiska skrifter grundlade två motstridiga skolor i den moderna filosofin. Filosofiska undersökningar behandlar språket och tänkandet. Wittgenstein inför här termen språkspel för att belysa hur filosofiska problem uppstår, men också för att visa hur de blir lösta. Boken utkom första gången 1953, två år efter Wittgensteins död. Sedan dess är den en levande klassiker inom filosofin.
Visa mer
Recensioner
2013-11-05
Betyg 
En svår bok, men en man kan återkomma till för den känsla av klarhet man får vid läsningen, dunkel som den ändå är.
2011-07-03
Betyg 
Sicket dravel. Gör och går och kommer aldrig till dörren. Del två var lite mer lättläst, men den hade behövt vara extremt mycket bättre för att lyfta boken från betyg ett. Visst finns det små tänkvärda bitar här och där, men boken är tyvärr totalt oläslig.
2010-03-18
Betyg
En av de mer överskattade texterna som skrivits. Inte för att den är undermålig. Nej, utan därför att de flesta som uppskattat den har gjort det på felaktiga grunder. För övrigt är den ytterst minimalistisk i sin komplexitet. Och det där om vilket vi måste tiga, måste vi verkligen ta och tysta ned...
Andra har också läst
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Snittbetyg
Fler böcker inom
Fakta
