Den vilda, svarta fågeln som bor hemma hos Justine Dalvik i huset vid Mälarens strand är inte sig lik. Och det är inte mannen hon bor med heller. Hans Peter jobbar som nattportier på Hotell Tre Rosor i Stockholm och Justine har märkt att han blivit alltmer trött och butter på senaste tiden.Mikael Gendser sörjer fortfarande sin pappa som mystiskt försvann i den malaysiska djungeln för flera år sedan och tillsammans med sin nya flickvän Saga kommer han på en genial plan för att skaffa sig ett gott liv.När Hans Peter försvinner spårlöst från det gamla stenhuset, den svarta fågeln blir allt sjukare och Justines plågoande från barndomen, Jill, plötsligt dyker upp i hennes liv igen inser Justine att ingenting längre är vad hon trodde. Äntligen en fristående fortsättning på de prisbelönta böckerna om Justine Dalvik av mästaren på psykologiska thrillers."Inger Frimansson skriver mästerligt...
Visa mer
Recensioner
2020-09-07
Inger Frimansson är en av våra stora författare. Hon har belönats med bland annat Svenska Deckarakademien pris vid två tillfällen för bästa svenska kriminalroman.
Fågelbarnet är den tredje boken om Justine Dalvik. En karaktär som är rätt speciell, vilket gör att det är svårt att lista ut hur det ska gå i boken. Det känns som om hon kan hitta på lite vad som helst.
Det är helt klart en spännande bok som Inger har skrivit. Spänningen byggs upp på ett subtilt sätt vilket gör att det är svårt att släppa boken. Persongalleriet och gestaltningarna är väldigt bra och historien är fylld av ansträngda relationer, hämndlystnad och hemligheter.
Fågelbarnet är del 3 om Justine. De båda första delarna har kommit ut som nyutgåva, i pocket och som ljudböcker.
En ganska speciell bok och författarstil, en bok som jag tror att du antingen kommer att älska eller att inte tycka om. Oavsett vad så är boken väl värd att läsa!
2020-08-04
Betyg 
Som jag längtat efter en ny psykologisk thriller av Inger Frimansson, som för mig står helt i en klass för sig själv när det kommer till svenska thrillers. Hennes språk är fenomenalt och orden känns så väl genomtänkta. Det finns en realism i hennes thrillers. Ingenting är svart eller vitt. Ingen människa är genomond eller genomgod. Och så hennes mästerliga, ibland nästan poetiska psykologiska prosa som genomtränger sidorna. Och med små enkla medel lyckas hon skapa riktigt nervpirrande berättelser.
Fågelbarnet är precis lika bra som hennes tidigare böcker och till skillnad från många andra svenska författare så finns det inget som helst förutsägbart här. Inte ens när boken närmar sig slutet så vet jag inte hur det hela kommer att sluta. Jag tycker mycket om Justine och de andra karaktärerna. Det här är den tredje fristående fortsättningen i serien om Justine. De två föregående böckerna: God natt min älskade (1998) och Skuggan i vattnet (2005) blev båda två utnämnda av svenska deckarakademin till Årets bästa svenska kriminalroman. Båda dessa böcker medverkar Justine och jag hoppas innerligt att Fågelbarnet också utses till årets bästa svenska kriminalroman.
Jag kan varmt rekommendera Fågelbarnet som är både spännande, engagerande, med fängslande karaktärer och ett fantastiskt språk.
Råttfångerskan (2009), Katten som inte dog (2000), Mörkerspår (2003) och De nakna kvinnornas ö (2002) är några andra exempel på mästerliga psykologiska thrillers skrivna av Inger Frimansson.
Toppbetyg!
2020-06-23
Betyg
Frimansson har en författarstil som ingen annan, språket är som ett rinnande vatten och gestaltningarna fantastiska. Hon är otvivelaktigt i en klass för sig. Spänningen byggs på ett mästerligt subtilt sätt, tills den intagit varje cell av ens kropp. Det går inte att släppa boken förrän boken är utläst. Ja, inte ens efter det. En del böcker kräver att jag tar en paus efter läsning, då karaktärerna och handlingen lever kvar ett slag. Det här är definitivt en sådan bok.
Justine är en komplex personlighet, rätt obehaglig och lynnig. Det bidrar till att det är svårt att lista ut hur allt ska sluta, känslan är att hon kan hitta på lite vad som helst. Samtidigt är det svårt att inte drabbas av någon form av sympati för Justine. Hon har en tuff historia i sitt bagage, så någonstans finns där en önskan om att hon ska få sin hämnd och rättvisa skipad.
Jag undrar om inte den Fågelbarnet kommer att ge henne ännu ett pris för årets bästa svenska kriminalroman? Jag vågar (utan minst tvekan) sätta pengar på det. Frimansson är lysande.Precis som vanligt.
