
Fear and Loathing in Las Vegas is the best chronicle of drug-soaked, addle-brained, rollicking good times ever committed to the printed page. It is also the tale of a long weekend road trip that has gone down in the annals of American pop culture as one of the strangest journeys ever undertaken. Now this cult classic of gonzo journalism is a major motion picture from Universal, directed by Terry Gilliam and starring Johnny Depp and Benicio del Toro. Opens everywhere on May 22, 1998.
Visa mer
Recensioner
2015-03-17
Betyg
Mycket underhållande och givetvis oändligt skruvad. Språket är ändå helt okej även om den förmodligen är smidigare på engelska.
2012-01-11
Betyg
Gå in med ett öppet hjärta samt sinne och du kommer komma ut ur denna galna resa med en helt ny förståelse. Gå in med fördomar och slarvigt hopsatta åsikter och du kommer inte klara dig förbi första illustrationen. Gonzo-stilens finaste exemplar.
2011-12-06
Betyg
Det ö r den bästa bok jag. Har läst, så filmen några år innan jag läste boken filmen är grymt bra och ligger på min 10 bästa filmerna jag har sätt..,
Betyg
Mästerverket som ligger till grund för en sjukt rolig och underhållande film med Johnny Depp i huvudrollen. Mycket är sig likt från filmen som jag såg innan jag läste boken. Ja man kan i princip säga att Terry Gilliam bild för bild illustrera den flummig nedknarkade hjärna som boken handlar om. Gonzo journalist var det som Hunter S Thompson gjorde sig känd som. Så vad jag kan säga är läs boken och se filmen. Härliga flummigheter. Underhållande helt enkelt med risk för att ibland bli lite enformigt.
2010-08-03
Betyg
Hunter S och hans "advokat" åker till Las Vegas för att rapportera från ett rally. Och - enligt dem själva - för att leta efter The American Dream. Själva handlingen sedan går väl i korta drag ut på att de tar enorma mängder olagliga och synnerligen ohälsosamma preparat och ägnar sig åt diverse märkligheter. Jag tycker det är väldigt underhållande skrivet. Det är skrivet i första person och berättarjaget benämner sig själv "Hunter Thompson". Man kan som vanligt i de fallen frestas att sätta likhetstecken rakt av mellan berättaren och författaren, men det är väl tveksamt? Om inte annat verkar det märkligt att man så pass detaljerat kan återge vad som händer efter man varit vaken i 80 timmar i sträck och tryckt i sig litervis med starksprit. Dvs helt oräknat de kopiösa mängerna "sinnesvidgande" droger man också sätter i sig i den här berättelsen. Rekommenderas ialllafall. Hade sett filmen och föga förvånande så var det här bättre. .