
En dansbana i en norrländsk utkant. Två unga människor. En blick. Så börjar Agnes och Knuts långa liv tillsammans. Om detta berättar Elisabeth Lindfors i sin tredje roman, Farväl till Agnes, som är en fristående uppföljare till den rosade debuten Hon hette Agnes. Det är en gripande berättelse om ett samhälle i förvandling och om en slitstark kärlek som kanske kostar en kvinna hennes förstånd.Att det ska behöva sluta så. Knut Forsö var med och byggde landet, drömde om en ny värld, om medinflytande och demokrati, om kooperation och folkbildning. Nu ligger han på en brits på det stora sjukhuset. Ingen har tid för honom.Knut började som springschas, blev påläggskalv inom den gryende konsumentkooperationen och gjorde en spikrak karriär upp genom hierarkierna och in i KF:s direktionsrum. Han är en företagsam man från folkhemmets botten, med höga ideal, stora drömmar och gott uppsåt.Vid...
Visa mer
Recensioner
Betyg
Om du tänker läsa den här ska du börja med "Hon hette Agnes". I den boken berättas boken i kronoligisk ordning från hennes synvinkel. I den här sker det med tillbakablickar från maken Knuts synvinkel.
Var och en är de värda en fyra, men tillsammans en femma.
Vilket tidsdokument över en svunnen tid! Här finns de cementerade könsrollerna, historiska händelser som påverkat det privata etc. Framför allt fascinerades jag av synen på kooperationen (där Knut arbetade hela sitt liv); vad det stod för som idé då (något jag känner igen från barndomen) mot vad det är idag.
Det är två alldeles vanliga liv, gestaltade på ett väldigt ömsint sätt, men utan att väja för det fula.
Jag skulle vilja se fler böcker där man ser parlivet från olika håll!