Färjan

Betyg

Till en början var boken väldigt seg och det tog över halva boken för att den skulle bli intressant och spännande men när den väl hade kommit igång så var det riktigt spännande att jag inte kunde lägga ner boken.

Jag måste även säga att jag verkligen gillar sättet Mats Strandberg skriver på, han lyckas verkligen återspegla det verkliga livet och hur människor fungerar på ett verkligt och välskrivet sätt. Han dyker ner i relationerna mellan de olika karaktärerna och även en karaktärs relation till sig själv, det var väldigt intressant och skickligt gjort av honom!

Även om boken var spännande och detaljerna var oerhört bra beskrivet och man fick verkligen en egen bild av hur miljön såg ut, så måste jag säga att den var tyvärr väldigt rörig. I boken får man följa flera olika människor och det hoppar mellan de alla olika vilket gör det lite förvirrande för mig. Samt att de olika karaktärerna stötte på de andra karaktärerna så det blev lite upprepning.

Kapitlen var välskrivna, lagom långa om inte kanske lite korta emellanåt men det störde inte så värst mycket. Jag gillar att man fick följa med karaktärerna i deras tankar och drömmar, det gör alltid böckerna och kapitlen lite extra spännande och intressanta tycker jag!

Betyg

Betyg

Inte lika bra som Slutet men ändå läsvärd. Gillar du gåshud i vintermörkret så läs läs läs!

Betyg

Nästan inte värd att nämna...

Betyg

Det här var ett riktigt bottennapp! Karaktärerna är platta och ointressanta och det hela blir mera som en splatterfilm till slut. Det enda som är intressant är vampyrerna, varifrån de kommit och varför de är ombord på färjan. Men tyvärr slarvas det igenom och lämnar en med fler frågor än svar. Nej, nej, nej, läs inte den här boken! Den är egentligen inte ens värd en stjärna...

Betyg

Bladvändarvarning - Om man vågar. 🙈
Utfärdar också en varning för obehagliga scener.
För Mats spar inte på krutet,
varenda liten vidrig detalj dissikeras, ingående.
På två ynka dygn kan helvetet bryta lös ordentligt.
1200 personer på en Finlandsfärja över Östersjön befinner sig plötsligt mitt i en osannolik mardröm.
Totalt avskärmade från civilisationen på land.
Med en becksvart ondska som lurar ombord.
Hopplöst! Eller?
Persongalleriet i boken hänför mig.
Här har vi en verklig mästare på att dikta upp fängslande karaktärer.
Albin & Lo blir mina favoriter,
kanske för att de är barn,
kanske för att de är mest sårbara.
Eller helt enkelt för att de är modigast av alla.

Betyg

Annorlunda koncept, har ingen tänkt på detta innan? Intressanta karaktärer.

Betyg

Inte dumt alls. Jag gillar egentligen karaktärerna och hur det går för dem bättre än kladdet, så första halvan av boken känns mer angelägen. Måste försöka få tag på hans första tre böcker, då jag tänker att det blir mer plats för sånt utan övernaturligheter.

Betyg

Det här var en bok som höll hela vägen för mig. Jag har ju verkligen gillat Cirkeltrilogin så såg fram emot att få läsa mer av någon av författarna. Boken är rysligt obehaglig och den fångar inte bara det otäcka när det gäller rysarinslagen utan även den obehagliga anda som finns på kryssningsfärjorna med oreflekterat drickande och sorgliga öden kombinerat med "nostalgisk" gammal schlager som ska vara bra "för att alla känner igen den"(det är åtminstone det mesta av vad jag sett när jag provat på själv). Det är verkligen som en subkultur och det har Strandberg porträtterat både vad gäller gäster och personal. Han går även från att beskriva människor i sitt värsta och mest tragiska mot varandra och sig själva, för att sedan gripa tag i det som är mer solidariskt och humant.

SPOILER ALERT - Läs inte vidare om du inte vill veta detaljer!
Jag kände ett extremt obehag av hur väl Strandberg porträtterar hur kvinnor objektifieras i sexuella sammanhang. Ett exempel är en man som har sex med en kvinna mot en vägg. Det går fort och han mest bara kör. När han är klar hasar han ur, ger henne en kyss på kinden och går iväg medan hon står kvar med tom blick. Inte ett uns av intresse av att se till att hon blir tillfredsställd. Allt medan en svettig gubbe sitter och tittar på från en säkerhetskamera och skrockar. En tyvärr ganska vanlig företeelse i vårt samhälle. Även mindre anekdoter antyder tjejer som är vana att finnas för män istället för att själva njuta. Sorgligt men inte enbart fiktion. Även gällande schlagerkillen Dan Appelgren har han fångat en riktigt obehaglig typ där det är tydligt att det handlar om mer än bara normer och attityder. Han njuter av att förnedra. Mycket passande till den avdankade stjärnan som inte kan släppa sin forna karriär men inte heller bitterheten kopplat till hans misslyckande. Jag gillar att ett homosexuellt par får inneha den romantiska huvudrollen i boken. Jag kan inte minnas att det hänt särskilt ofta i de böcker jag läser. Då har jag mest fått en känsla av biroll i bästa fall.

Betyg

Strandberg är en stor berättare. Jag kan inte bestämma mig för om jag gillar att han tar tid på sig i Färjan eller inte för skräcken kommer på riktigt inte igång förrän halvvägs in i boken. Trots det läste jag med stort intresse eftersom Strandberg är så skicklig i sina karaktärsbeskrivningar. När skräcken kommer igång gör den det med råge. Möjligtvis är Strandberg något för elak mot sina karaktärer. Jag är ganska hårdhudad men mådde trots det rätt kasst mellan varven.

Betyg

Ger 3 stjärnor för person och relationsbeskrivningarna. Skräckmomenten tillförde inget utan upplevdes äcklande.

Betyg

Det får bli en trea för de fina personteckningarna, särskilt intressant är berättelsen om pojken Albin och personerna runt honom, detta hade kunnat bli en roman i sig. Tyvärr tillför inte skräckmomentet i romanen särskilt mycket. Det blir mest äckligt och ganska upprepande.

Betyg

Läste att Strandberg ses som sveriges svar på Stephen King och visst finns det likheter. Bra skriven bok även om den kanske inte riktigt når upp till skrämselnivån som King ibland lyckas få till när han är som bäst. Gillar dock att det dyker upp lite svensk skräck att räkna med.

Betyg

Välskriven bok, men tyvärr inte min grej (vilket jag upptäckte för sent ... Läste inte baksidestexten så noga. Rekommenderas för alla som gillar genren

Betyg

villivonkansbooksFärjan av Mats Strandberg var en annorlunda upplevelse. Lika välskriven som alltid när Mats skriver, en intressant och spännande historia som gör att man inte blir sugen på att åka färja. Ett klockrent ställe för denna historia.

Betyg

Hade för höga förväntningar tror jag, blev lite besviken. Visst, boken är helt okej, men jag väntade mig stordåd i princip med tanke på Cirkeln osv. Jag ångrar dock inte att jag läst den men den hade kunnat kortats ner lite, kändes väldigt upprepande och förutsägbar på många ställen.

Betyg

Extremt spännande, men påverkat min sömn för mycket :-)

Betyg

Hade höga förväntningar på Färjan då jag läst tidigare böcker av Mats Strandberg som jag gillat, men blev tråkigt nog ganska besviken. Personporträtten är verkligen målande och verklighetstrogna, man kände verkligen med karaktärerna när man läste. Däremot tycker jag att upptrappningen av historien sker för långtsamt, det känns som att allt kommer i slutet. Jag tycker inte heller riktigt att historien lever upp till sin genre som skräckroman. Skräckinslagen kändes ganska tramsiga tyvärr...

Betyg

Enormt skickligt uppbyggt, spännande och krypande från första stund. Miljön är klockren för storyn och persongalleriet är så levande att man tror det är ett reportage. Man känner, lider och våndas med varenda en. Och så den vidriga schlagerlosern som grädde på moset!

Betyg

Förra hösten syntes den här boken precis överallt. Först tänkte jag att den inte var något för mig, den handlade ju om vampyrer. Sådana gillar jag inte. Sedan ångrade jag mig ändå och hoppades hinna läsa den under november samma år. Det gjorde jag inte. I år hann jag. Jag blev faktiskt extra glad när jag upptäckte att boken faktiskt utspelar sig i början av november. Det hade jag ingen aning om. Jag tycker bara att det passar perfekt med skräck i november. Och skräck, ja, det blir det. Läs mer på https://bokslut.blogspot.se/2016/11/farjan-av-mats-strandberg.html

Betyg

Helt klart spännande och jag läste ut den så fort jag kunde. Jag gillade personporträtten mycket och att boken var så oförutsägbar, man vet aldrig vem som skall klara sig och så vidare. Jag tyckte mig känna igen en del från Stephen KIng (framförallt från Doktor Sömn) och en del kändes bekant från "Låt den rätta komma in", Vampyrer som tema tycker jag inte känns så kul men dessa kändes ibland som någonslags zombievampyrer. Ibland tyckte jag den blev lite tjatig i allt blodfrossande, den var bäst i början men överlag tyckte jag om den.

Betyg

Mats Strandberg skriver mycket bra och bjuder på flera intressanta karaktärer. Men han har samma svaghet som Stephen King, som han ofta jämförs med. När han väl kommit igång med effekterna öser han bara på utan en stunds vila. Och för mycket skräck blir ingen skräck. Spänningen försvinner och läsaren drabbas av övermättnad.

Betyg

Först i början tyckte jag den var lite trögstartad men när den kom igång var det väldigt spännande. Ovanlig bok. Bra karaktärer. Önskar det fanns fler författare som Mats Strandberg och Sara Bergmark elfgren.

Betyg

Denna bok gav mig många tankar. Dels så tycker jag att den är mer som en bok för tonåringar, ingen skräckis. Mer fantasy.

Tänk om något skulle hända så man blev fast på en färja? Tänk om en seriemördare skulle åka med eller terrorister? Läskigt och obehagligt.
Boken är skriven med ett enormt målat språk. Varje person och handling ser man framför sig. Man lär känna varje karaktär som att man var en passagerare på båten.
Helt enkelt en spännande, bra bok!

Betyg

Den var bra i början, men sen spårade den ut totalt

Betyg

Bra människoporträtt a la Ajvide Lindqvist. Men vad göra med alla dessa väl avlyssnade typer när expositionen är satt? Så fort själva intrigen i Färjan kommer igång blir det genast fullt ös och småtrist samtidigt. Och då är det bortåt 350 sidor kvar. Tveksam tre sett till helhet, och då hoppade jag ändå 100 sidor i mitten.

Betyg

Bokens styrka är inledningen, där författaren på ett mycket skickligt sätt tecknar lika realistiska som tragiska personporträtt. Efter den lovande inledningen blir det emellertid bara sämre ju längre man läser. Synd, kan tyckas, eftersom den stämningsfulla inledningen hade kunnat ligga till grund för en mycket bättre berättelse.

Betyg

Inget stort fan av vampyrer men boken är väldigt bra skriven.

Betyg

Började ganska bra, men sen när väl monstren tittar fram så har jag helt tröttnat på handlingen. Uppläsaren var dessutom usel!

Betyg

BRA! Kombon handlingsdriven skräck och välskrivna karaktärer som tar oss bortom färjan och in i människosjälarna är mycket lyckosam. Var intresserad av vilka som skulle klara sig, om slutet skulle vara öppet, lyckligt, olyckligt. Blev inte besviken.

Betyg

Blev lite förvånad över hur boken tedde sig, hade förväntat mig en vanlig mordhistoria. Roligt att få bli överraskad.
Boken inleds väldigt bra genom att beskriva de personer som befinner sig på färjan. Mycket igenkänning och strålande beskrivning av både gäster och personal.
Resten av boken är bra men jag hade hoppats på att bli lite mer skrämd, eller skrämd överhuvudtaget faktiskt.... Boken är blodig men lyckas ändå inte skrämma upp mig.

Betyg

Dracula tema på svenska. Helt ok

Betyg

Bortsett från monstervampyrerna är det en storslagen skildring av finlandsfärjans alldeles egna sorts olycka.

Betyg

I början skulle jag lätt ge boken en femma. Väldigt bra skriven och bra personbeskrivningar. Man fick verkligen känslan av att befinna sig på färjan. Men framåt mitten/ slutet blev det bara tjatigt med all vampyrförvandling ombord. Det blev nästan löjligt till sist. Så sista delen var är nog inte värd mer än en tvåa. Därför snittar jag hela boken med en trea!

Betyg

En riktig bladvändare! Svår att lägga ifrån sig. Kan dock tycka att den till slut blev lite löjlig och cliffhangern är bara taskig :p

Betyg

Kul med skräck i en sådan välkänd miljö! Stephen Kingsk på sina håll. Gillade!

Betyg

Mycket bra skräck! Svår att lägga ifrån sig.

Betyg

Skickligt komponerad skräckis i bästa Stephen King-andan placerad i en svensk miljö. Jag kände igen karaktärerna, ja jag har mött Marianne, Linda och Lo och de andra. Inte Dan kanske *s* Jag kunde känna dofterna, höra rösterna, känna förväntan inför färjefärden. Och jag började bry mig om dem allihop. Och det är ett gott betyg. När jag tappar bort mig bland orden och är _där_. Mats Strandberg lyckas få med mig ombord på färjan.

Slutet är en cliffhanger och jag kommer att tänka på World War Z...

Betyg

I den biten som handlar om resenärernas kryssning träffar författaren helt rätt och man känner igen sig. Däremot ogillar jag fantasyberättelser och allt blir helt plötsligt överjävligt ointressant och långtråkigt. 3:a i betyg för kryssningsskildringen med en mycket svag 1:a för det andra dravlet, blir väl en 2:a. Rätt bra skriven om man bara ser till rytmen i språket.

Betyg

Rysansvärd, men en bra skildring av Finlandsbåtarnas passagerare

Betyg

Fantastiskt bra! Vet inte om jag kommer våga åka färja igen...

Betyg

Sjuk. Äcklig.

Betyg

Bra personporträtt och väldigt bra fångad "svenskhet" i det exotiska med att åka på kryssning. Välskrivet men inte skräck, bara överdrivet splatter och helt overkligt, bara äckligt.

Betyg

En 3½ egentligen. Jag uppskattade mer beskrivningen av alla tragiska livsöden i början av boken än själva huvudstoryn.

Betyg

En 3½ egentligen. Jag uppskattade mer beskrivningen av alla tragiska livsöden i början av boken än själva huvudstoryn.

Betyg

Hemsk! Äcklig!

Betyg

Alltför äckligt äcklig för min smak

Betyg

Inget vidare. Osmaklig och löjlig med vampyrer som tuggar på människor. Jag har hört betydligt bättre böcker förut. Inte heller uppläsaren var särskilt bra.

Betyg

Denna bok var helt okej tycker jag

Betyg

Välskriven och mycket spännande och dessutom en bra uppläsare. Den börjar så deprimerande att jag undrade om jag verkligen skulle orka med. Och det var ändå innan något verkligen otäckt hände. För otäckt är det. Och blodigt. Väldigt blodigt.Tips: läs inte om du precis har bokat en kryssning över Östersjön. Själv kommer jag aldrig mer att göra det... Annars är det här en bok som man inte kan lägga ner utan måste sträckläsa.

Betyg

Urartade. Blev vidrig.

Betyg

Med mänskliga karaktärsbeskrivningar av helt vanliga människor, den perfekta blandningen på en kryssning med Finlandsfärjan, gör Mats Strandberg denna berättelse levande.

Det blodiga blir inte för blodigt, men tillräckligt skrämmande för att få mig att sträckläsa och vilja se hur det går. Kommer mina favoritpassagerare att klara sig?

Vi får följa passagerare från det de går på båten, kvinnan som är ensam och är på jakt efter äventyr, familjer som försöker att lappa ihop sina förhållanden. Kusinerna som fram tills resan har varit oskiljaktiga. Mannen som för många år sedan arbetade ombord och nu har planerat ett frieri utöver det vanliga...

Allt går inte riktigt som de har tänkt sig, för mitt ibland dem ruvar ondskan. Till slut vaknar den upp och sprider skräck bland de 1200 passagerarna som inte har någonstans att fly.

Om du tycker om skräck ska du absolut läsa Färjan av Mats Strandberg!

Betyg

Bra uppbyggnad, intressanta roller och en fantastisk ordbehandling! Men vampyrer? Nää!

Betyg

Skulle ha kunnat bli en 5:a om inte allt blivit så rörigt på slutet. Många personer med flera relationer mellan sig gjorde att jag hade svårt att hålla isär dem. Men faktum kvarstår: riktigt bra och jag lyssnade på den med skräckblandad förtjusning. Mera sådant, tack ;-)

Betyg

Färjan är inte läskig.

Den är vidrig. Äcklig, motbjudande. Det är otaliga gånger jag får plocka ur hörlurarna ur öronen och vänta tills beskrivningarna passerat, just för att jag inte klarar mer. Jag klarar inte av att höra om hur kroppar slits upp, ingående redogörelser av hur kroppsdelar och inälvor förstörs samt förtärs. Hälften av dessa vidriga beskrivningar hade för mig varit nog.

För mig är det inte det här jag söker när jag vill läsa skräck. Det här är splatter, vider, för mycket. Jag vill ha krypande skräck, väntande obehag. Att räkna upp otaliga sorters vidrigheter man kan göra med hjälp av rakbladsvassa tänder i olika delar av mänsklig kropp och vävnad är egentligen inte speciellt svårt. Jag blir aldrig kallsvettig, jag ser mig aldrig nervöst omkring i min tomma lägenhet eller fasar för att gå på toa om natten när jag lagt ifrån mig ljudboken - den känslan som jag söker när jag letar efter bra skräcklitteratur. Den infinner sig aldrig. Men jag antar att det är en smaksak.

De olika huvudpersonerna är däremot älskvärda, och jag får (förstås) mer och mer sympati för dem ju längre in vi kommer i boken. Mänskligheten finns där i alla Mats Strandbergs karaktärer - de är och har alltid varit hans styrka som författare, tycker jag. Han är otroligt duktig på att skapa troliga karaktärer som handlar och agerar på ett förståeligt sätt. Jag tycker egentligen inte om när det är så många huvudkaraktärer inblandade, och många gånger får jag känslan av George R.R. Martin-syndromet (tusentals karaktärer att lära känna, och alla de bästa dör) - men det vävs ändå ihop snyggt till sist.

Jag lyssnade på Färjan som ljudbok, och Johan Ehn är helt fantastisk som uppläsare. Håller helt med i efterordet där han får en extra eloge för rösterna till barnen i berättelsen - de är otroligt bra.

Betyg

Läs den. Karaktärerna är bra beskrivna. Även om storyn inte är så olik andra böcker av denna typ är den ändå väldigt speciell och läsvärd. Sträckläste.

Betyg

"Men helst!" (Citat från en av huvudpersonernas jargong). Så spännande att jag ibland var tvungen att ta en paus i lyssnandet för att pusta ut. För mig får en bok en 5:a när den har det där extra som gör mig så himla glad för att den har skrivits, och det har den här. Eftersom jag är svårskrämd blev jag inte rädd, men spännande var det, och mestadels ett högt tempo.

Betyg

Alldeles för seg där i mitten. Borde kortats med 150 sidor.

Betyg

Karaktärerna och miljön är ypperligt framställda i denna bok, nästan på ett filmiskt sätt och boken är både spännande och lättläst, ändå är jag lite tudelad i min åsikt. Varför undrar ni säkert? Det har nog att göra med min "blod och sprutfobi" till viss del i alla fall, jag gillar INTE splatterfilmer. Och i början av boken blir det lite väl mycket av den röda varan, MEN ändå läser jag vidare och det är för jag finner vissa delar så himla intressant. Speciellt scenen, att det utspelas på en båt, där ingen kan komma därifrån, hemska tanke. Längre in i boken blir det bättre (mindre rött eller så har jag blivit härdad) och jag märker knappt att jag börjar närma mig slutet.
Boken är ändå på närmare 500 sidor. En liten fundering , jag undrar hur många gånger Mats åkt färjan för att få inspiration och får man sådana tankar, ja vem vet vad nästa bok utspelar sig. Tåget till Linköping, BVC eller Hagabion !? I vilket fall som helst vill jag hemskt gärna läsa nästa bok.
Men ändå summan av kardemumman blir ändå mer än godkänt. Spännande och lättläst men inget för fegisar.

Betyg

En helt vanlig Finlandskryssning med de vanliga typer av gäster man kan förvänta sig - plus två stycken passagerare med ett speciellt bagage. Den unga pojken i sällskapet ser sin chans när modern lämnar honom, och resan blir en mardröm.
Idén med en skräckroman på en färja är genial. Strandberg gör också ett mycket gott jobb med personporträtten - har man åkt med någon av de stora kryssningsföretagen känner man igen karaktärerna som beskrivs. Skräckhistorien är också bra. Min enda och lite för tunga invändning är att boken blir lite lång och tappar lite i tempo här och var. Lite kunde säkert strykas, men jag antar att det görs när detta blir filmmanus (för det blir det väl)?

Betyg

Småputtrig!

Betyg

Nu brukar ju inte jag åka på kryssning med finlandsbåtarna men väl med polenfärjorna, men det vet i tusan om jag vågar fler gånger efter att ha läst den här boken. För här får vi följa med på en kryssning som heter duga. Det är skräck på högsta nivå. Jag blir så skrämd så jag vid ett tillfälle får slå ihop boken för jag mår bokstavligt illa, där jag ligger i sängen. För naturligtvis så läser jag sent på kvällen eftersom jag samtidigt älskar att bli skrämd. Det som händer på färjan är både blodigt och fasansfullt.

Samtidigt är boken så himla fint skriven med underbara karaktärsskildringar. Det känns som om man har känt vissa av dem i hela sitt liv. Mycket skickligt beskrivet.
Jag kan bara gratulera författaren till en otroligt bra skräckroman och hoppas på mer i samma stil. Och till er som inte har läst boken, skynda er och gör det........Jag ger boken mitt högsta betyg med ett plus efter.

Betyg 5+

Betyg

Mats Strandberg har skrivit tre romaner tidigare, ?Jaktsäsong?, ?Bekantas bekanta?, och ?Halva liv?. Jag har läst dom alla tre, och länkar till mina recensioner av dom.

Han har också skrivit en trilogi ungdomsböcker tillsammans med Sara Bergmark Elfgren, ?Cirkeln?, ?Eld?, och ?Nyckeln?. Jag har läst den första boken i serien, och länkar till min recension av den.

Och nu har Mats Strandberg kommit ut med ?Färjan? som är en skräckroman som utspelar sig på en finlandsfärja, och som författaren själv sammanfattar som ?Stephen King på en finlandsfärja?.

Och jag älskade den! Och den påminner faktiskt om Stephen Kings skräckböcker. Inte bara skräcken och allt det övernaturliga. Utan framförallt så påminner Mats Strandbergs bok om Stephen Kings sätt att skildra ?den lilla människan?. För i den här boken, som nästan alltid i Stephen Kings böcker, så är det relationerna mellan människor som är det viktiga. Och framförallt beskrivningarna av dom ?lite udda? människorna. Dom utstötta, barnen, dom ensamma, dom lite annorlunda människorna.

Men även om jag tyckte att alla beskrivningarna av människor och relationer var bokens största behållning, så var såklart själva berättelsen också jättebra. Lite ?The Shining?/?Varsel?-känsla fick jag av boken, och även en släng av klaustrofobi/cellskräck.

Jag fick också en film-känsla av boken, och såg allting framför mig hela tiden. Det skulle nog bli en mycket häftig film av den här berättelsen.

Boken är mycket blodig, och ingenting för känsliga. Men gillar man blod, våld, splatter, och övernaturlighet, och gillar man Stephen Kings skräckböcker, då gillar man definitivt den här, det kan jag absolut lova.

Så jag rekommenderar varmt boken, till alla som gillar den här typen av litteratur. Och jag hoppas verkligen att Mats Strandberg skriver fler böcker som liknar den här.

Betyg

Jag är inte rädd en enda gång när jag läser boken. Men skräms man av splatter kommer man få sitt lystmäte under läsningen.