En ny, härlig bilderbok om livet på Saltkråkan! Familjen Melkerson är ute på ön för att njuta av våren. Tjorven och hennes familj finns förstås på plats, och det gör också Söderman och hans barnbarn Stina en riktig retsticka. Och så finns där alla djuren! Pelle har ju sin älskade kanin Jocke, Tjorven har sin Båtsman och Stina har en egen korp. Hon påstår att han är en förtrollad prins som kan säga Far ända in i baljan. Sagor om förtrollade prinsar är hennes specialitet och fantasi saknar hon inte! En dag kommer gubben Vesterman hem med en sälunge, som Tjorven får ta hand om. Vilken lycka! Sälen döps till Moses, och han följer henne som en hund och sover i hennes rum. Ja, snart har Tjorven inte tid med Båtsman Och Stina har tur hon också, för hon får ta hand om en lammunge som måste flaskmatas. Så till slut sitter de där, Tjorven och Stina, med varsin nappflaska och varsitt gulligt djur att...
Visa mer
Recensioner
2020-07-27
Betyg 
Jag ÄLSKAR Saltkråkan! I den här boken är det djuren som är i fokus. Jocke, Båtsman och Moses. Nya och fina illustrationer av Maria Nilsson Thore
I den här boken får vi följa med Tjorven när hon är djurskötare. Först till Pelles kanin Jocke och sen till sälen Moses. Det visar sig inte vara lätt och det krävs en hel del tålamod för att orka och klara av ett djur. Men med hjälp från övriga gänget på Saltkråkan går det faktiskt ganska bra; eller?
Gustavs Bokhylla (finns på Ins
2020-04-27
Betyg
Philip 7 år:
Mamma läste Saltkråkan far ända in i baljan med mig. Den handlar om några barn som är ute på en ö som heter Saltkråkan. Först ramlar Tjorven som är en flicka i vattnet. Hennes hund Båtsman räddar henne. Han verkar jättesnäll hunden och jag vill också ha en hund. Han är stor också. Tjorven har en kompis som heter Pelle. Han har en kanin. De har också en kompis som heter Stina. Hon har en lammunge. Tjorven får en säl som hon tar hand om. Det är en bra bok med fina bilder.
AC (mamma):
Jag älskar Astrid Lindgrens sagor och denna bilderbok är fantastisk. Bilderna är ljuvliga och jag tror att Astrid Lindgren ler där hon befinner sig. Ler gör även jag när jag sitter och gottar mig i nostalgi i nytappning. Jag befinner mig på Saltkråkan och kan nästan känna saltvattnet i näsan, ett skrapsår på knät och äventyret runt hörnet.
Det är ganska mycket text i bilderboken så kanske måste man hoppa över lite om man läser med ett väldigt litet barn. Annars njuter jag av att det är en ordentlig berättelse även om det är taget ur en stor helhet. Det gör inget om man inte läst Saltkråkan tidigare eller sett den klassiska serien (även om jag tycker att det är ett måste att se serien förr eller senare), man kommer uppskatta det ändå.
