En man klättrar över skyddsräckena och kastar sig ut i Niagara-fallen. Han är nygift och har lämnat sin brud kvar i det stora hotellets bröllopssvit. Ariah Erskine, den övergivna, väntar i sju dagar och sju nätter vid fallen på besked om att hennes makes kropp har återfunnits. Ännu inte änka. Under hennes tröstlösa likvaka börjar en osannolik ny kärlekshistoria spira. Hon möter en förmögen jurist som blir betagen i hennes märkliga, världsfrämmande blick och tunna rödlätta hår. Det är så det hela börjar på 1950-talet med de mörkt olycksbådande fallen som bakgrund. Ur omstörtande händelser utvecklar sig ett drama om föräldrar och deras barn, om hemligheter och synder, nertystade skandaler, rättegångar, mord och så småningom en sorts försoning. Fallen är en virvlande och oroande roman om den amerikanska familjen i kris, men också om miljöbrott och korruption i USA:s dunkla förflutna....
Visa mer
Recensioner
2018-09-10
Betyg
Bra bok, men lite för spretig för högre betyg. En historia om en familj i Niagara Falls, om deras relationer, om miljökorruption och om ensamhet.
2014-03-09
Betyg
Jag imponeras av JCO som författare. Hon skriver böcker i en rasande fart och man blir aldrig besviken. Fallen är riktigt bra. Berättelsen griper tag i mig från första början, tappar tempo på några ställen men tar sig snabbt tillbaka igen. JCO har en förmåga att beskriva personer i sina berättelser på flera plan. En familjs öden och en miljöskandal med maktens korrumperande män. Riktigt, riktigt bra.
Betyg
Jag imponeras av Joyce Carol Oates förmåga att inspireras av en verklig händelse och bygga en hel roman kring den. I Fallen använder hon sig av miljöskandalen Love Canal, och också de respektingivande Niagarafallen, både vackra och dödliga.
Fallen inleds med en ung brud som morgonen efter sin bröllopsdag förlorar sin man till fallen, vilket leder till att hon träffar en ny man. En advokat som långt senare i boken tar sig an målet Love Canal, vilket helt klart ger oönskade konsekvenser.
Boken svävar ut och man får verkligen lära känna karaktärerna genom detaljerna, något som jag tycker är Carol Oates styrka. Och som vanligt flyter språket fram och jag dras in i historien.
2013-06-04
Betyg
Vill veta mer, vad händer sen? Den lämnar många frågetecken men en intressant bok
2010-12-21
Betyg
La ifrån mig den flera gånger på vägen, men när jag väl kom till slutet älskade jag den.
2010-05-16
Betyg
Romanen har en bra och spännande handling. Den utspelar sig mest i Niagara Falls och fallen bildar en bakgrund till handlingen. Samhället är i en period korrumperat och svårt att motarbeta för Dirk Burnaby. Man får följa Ariah Burnaby som ung kvinna, gift och änka. Hennes familj består av, tidvis en man, tre barn och en hund. Livets olika skiftningar drabbar familjen och ofta blir det bakslag. Händelserna i familjen är komplicerade och beroende av social status. Jag tyckte inte om slutet. Jag saknade en bra upplösning i epilogen. När det var som mest spännande bryts handlingen. Det skrivtekniska var en tråkig erfarenhet, tex dålig disposition, svåra utvikningar, oavslutade stycken, ingen rak berättelse, outtalat innehåll, ojämn berättelse, men framför allt svårförståligt och mycket underförstått. Det negativa med det skrivtekniska gör att jag sätter en svag fyra för romanen.
Betyg
Det finns författare som det bara inte går att inte imponeras av, man dras med i deras berättelser och man kommer ut på andra sidan och vet inte vad man ska säga om upplevelsen.
"Fallen" är en glasklar skoningslös dissektion av den amerikanska _familjen_ och den amerikanska idén om familjen. Om det amerikanska samhället, om dess politik och dess maktstrukturer. Oates skildrar lika skickligt "white trash"-people som den ytpolerade överklassen, och ingenting är enkelt, ingenting är svart eller vitt utan allting är precis så komplext som verkligheten är.
Det är hennes styrka, och hennes svaghet. Jag älskar att under varje skikt av det hon berättar om, finns ett andra skikt, en andra hud, nästa struktur och material. Ingenting är statiskt, eller sant eller givet. Men det blir till slut det som komplicerar läsningen för mig. Det tar _tid_ att läsa denna tunga, vitt-omspänande roman med dess fantastiska persongalleri. Och läsandet ska, såklart, få ta tid. Men jag hinner glömma detaljerna, vissa personer osv mellan gångerna som jag har tid att ta upp boken. Mitt liv är fyllt av små pissekvartar vikta åt läsning, och just pissekvartar räcker inte till för denna magnefika roman. Så det är kanske mig det är fel på, men ett (ännu) stramare bildspråk och persongalleri och tidsepoker är vad jag saknar. Och kanske Svenska Akademien också? För hennes intelligenta och starka och fantastiska berättelser lämnar (lite)/ inget åt magin att gissa, att fylla i. Man får allt. Och det är så bra. Men man blir verkligen mätt. Proppmätt.
Betyg
Jo, med lite tvekan vill jag rekommendera den här romanen om ett familjetrauma och hur det påverkat samtliga familjemedlemmar över långt tid. Oates är här en skicklig men lite väl utförlig berättare. Slutet får mig att undra. Men hon ville nog inte säga nåt annat än att familjen binder oss.
2009-09-19
Betyg
J.C. Oates är en mästare på att berätta historier som spänner över generationer. Begravda sorger som genomsyrar och lever sina liv genom dem.
2009-06-22
Intressant läsning.. Italien är ju inte så långt borta, men när man läser boken känns det som en helt annan värld- lyckligtvis. Och visst undrar man hur det ska gå för Roberto Saviano. Men boken är skriven på ett sätt som inte riktigt fångar mig.
2009-06-11
Betyg
Min andra bok av Oates. Blir inte riktigt klok på henne, hela boken är fantastiskt till de tre sista sidorna. Liksom efter Blonde satt jag något förvånad med boken i handen efter det att den tagit slut. Det måste saknas sidor...