Jonna är sämst. Sämst på allt. I skolan, hemma, med kompisar (om hon nu hade några, alltså. Då skulle hon vara den sämsta kompisen i världen). Inte för att hon bryr sig. Hon bryr sig faktiskt inte ett dugg. Det enda hon vill göra är att ligga i sängen och peta näsan och äta godis. Miriam är Jonnas storasyster, och hennes raka motsats. Miriam är bäst på allt, både i skolan och hemma. Hon har världens bästa kompisar och alla killar är kära i henne. Hon är dessutom bäst på att spela gitarr och sjunga, och eftersom hon är bäst på allt, ska hon få ett fint pris på Kulturhuset inne i stan. Gissa om mamma och pappa är stolta över sin äldsta dotter?! Och samtidigt är oroliga för sin yngsta dotter. Det är nämligen dags för det första betyget, och risken finns att det blir så dåligt att Jonna måste gå om årskurs sex. Allting är fruktansvärt orättvist, tycker Jonna och bestämmer sig för att göra något...
Visa mer
Recensioner
@barnboksfamiljen på instagram
2018-10-16
Betyg 
I boken får vi följa Jonna som känner sig sämst. Hon klarar inte av att visa sina kunskaper i skolan, strukturera sina läxor och har heller inga kompisar.
Samtidigt så är Jonnas syster Miriam fantastisk enligt alla. Hon är söt, musikalisk med fantastisk sångröst och har toppbetyg i alla ämnen.
Jonnas föräldrar är så stolta över Miriam, så stolta att Jonna t.om kan höra om det är Miriam de pratar om. Då har de glada kvittrande toner, medans det är mer dova lågmälda när de pratar om Jonna.
Boken går in på hur syskonrelationen påverkas av denna situation och också det kategoriserade bemötande från föräldrarna.
Detta är en fin bok som går in på viktiga ämnen. T.ex hur mycket skolan och prestationer formar vår självbild.
Där ramarna kan vara väldigt snäva, i såväl i den pedagogiska lärmiljön som i sociala situationer. Trots att det exkluderar vissa som inte får tillåtelse att blomstra på sina vis. Medans andra pressas för hårt för det blivit stämplade som den perfekta flickan med extremt högs förväntningar på sig. Ett viktigt ämne i en tid med ökad psykisk ohälsa hos unga. Min A var ointresserad av denna boken och kändes för liten (8 år) så denna har jag läst själv.
En intressant tvist är också att vi också får ta del av lärarna tankar om barnen, där en viss lärare snarare kategoriserar barn som självklara förlorare eller vinnare. Och sedan förstärker detta snarare än att anpassa sin undervisning. Min känsla är att Jonna har ADD (alltså adhd med huvudsakligen uppmärksamhetsproblematik) och svårigheter inom ordmobiliseringsförmåga eller annat inom språkstörningsområdet.
Men går igenom skolan utan anpassningar eller stöd, då blir det så otroligt sorgligt att se den mörka synen på Jonna både utifrån hennes och andras perspektiv. Där hon absolut har möjlighet och kapacitet, men där även de vuxna måste ta ansvar för att t.ex skapa en inkluderande lärmiljö och visa tilltro till henne. Men det kommer hoppfulla inslag mot slutet av boken.
Absolut en tankvärd bok som är värd att läsa! Kanske extra bra att sticka i händerna på någon som kan känna igen sig i Jonna eller Miriam.
Boken är otroligt välskriven och behaglig att läsa. Jag satte mig en eftermiddag i soffan för att läsa - blev inte att jag tog en enda paus innan boken var slut.
