?Blandt det mest værdifulde, der skrives i Sverige netop nu? ? Svenske Dagbladet ?Levendegør stor viden og menneskelige erfaringer, så det bliver umiddelbart interessant for læseren og man hele tiden må bladre videre.? ? Sydsvenskan ?Elegant illustreret og smukt skrevet. Nina Burton bærer sin lærdom med en lethed i et præcist og elegant sprog.? ? Aftonposten VINDER AF AUGUST-PRISEN 2016 Renæssancens Europa sprudlede af kunst, filosofi og debat. Videnskaben blomstrede, og opdagelsesrejsende gjorde verden større, mens den nye bogtrykkerkunst revolutionerede hele samfundet og satte ild under opgøret med den katolske kirke. Erasmus af Rotterdam var tidens store stjerne. En uhyre produktiv åndsfyrste ? han stod i sin levetid alene bag en femtedel af alle bogudgivelser ? som prægede politik, kultur og kunst med sit forsvar for...
Visa mer
Recensioner
2018-10-21
Betyg 
En lärorik bok om en mycket intressant period. Även om jag tycker att den ibland hade tjänat på att gå in lite mer på djupet än på brädden.
2018-03-31
Betyg
En intressant läsning. En bok som utgår från ramen av en biografi om humanisten Erasmus men som fylls av inte bara 1500-talets litteraturhistoria men också den utbredda, omvälvande, debatten som rasade genom "gamla världen" när Erasmus, Thomas More, Luther m.fl. började kritisera och ifrågasätta kyrkans dogmer och utbredda makt i människors sociala liv.
Nina målar en bild inte bara utifrån litteratur, religionsdebatt och tryckkonstens historia, men också konsten, politik och vikten av ett brett kontaktnät.
2017-03-03
Betyg
Jag är djupt imponerad av Burtons forskningsarbete och upplägg av denna essä. Superintressant. Tyvärr flyter inte berättelsen. Jag får göra många omtag i läsningen. En fyra för innehållet och bara tvåa för genomförandet.
2017-01-10
Betyg 
Bokens något kryptiska titel får sin förklaring redan på omslaget: en essäberättelse om Erasmus av Rotterdam, humanismen och 1500-talets medierevolution. Ändå är detta bara en halv sanning.
För poeten och litteraturvetaren Nina Burton tar oss med på en tidsresa från antiken till våra dagars flyktingkaos i Europa. Humanismen och renässansen var ljusets svar på medeltidens mörker. Tre hundra år före upplysningen inleddes en epok som kännetecknades av imponerande kulturella och vetenskapliga framsteg.
En teknisk innovation – boktryckarkonsten – gav lärda män som Erasmus Roterodamus, hans vän Thomas More, författare till drömsamhället Utopia, och reformatorn Martin Luther en möjlighet att påverka omvärlden.
Tidsresans huvudperson är holländaren Erasmus. Munken, filosofen och författaren. Han blev känd som hela Europas lärare genom sin pedagogik, sina upprepade översättningar och tolkningar av Nya Testamentet. Han behärskade latin, grekiska och hebreiska. Hans egna skrifter och citatsamlingar har överlevt tidens tand. Redan i kväll ska jag till biblioteket i Huddinge och låna hans drift med kyrka och präster, Dårskapens lov, i en svensk översättning från 1935.
Erasmus var en intellektuell gränsöverskridare med sin kreativa bas i Basel, en av tidens kulturella metropoler. Påven skilde honom från hans asketiska klosterlöfte. Världsliga furstar turades om att trygga hans arbete. De många resorna på hästryggen över Alperna liksom farofyllda båtfärder över Engelska kanalen gav en fysisk dimension med blixtrande sjösjuka och njurstensanfall åt hans hängande över skrivpulpeten.
Renässansen var ett uppsving för konst och litteratur, arkitektur, medicin och biologi. Nina Burton ser sambanden och tecknar miniporträtt av epokens banbrytande människor. Naturligtvis stod folkflertalet utanför denna grandiosa möjlighet till förkovran. Läskunnigheten var ännu förbehållen utvalda skikt i samhället. Men hon ger exempel på att en fattig getaherde kunde göra en klass- och bildningsresa och sluta som professor – om den rätta drivkraften fanns.
Som läsare fascineras jag av tidens möjligheter, där de stora upptäckterna av andra kontinenter bortom haven var ytterligare ett sätt att vidga horisonterna. Samtidigt var det här en period när det tryckta ordet brändes på bål – ibland tillsammans med skribenten. Religionskrig skördade många människoliv.
Erasmus vägrade att ta ställning i kampen mellan katolicism och protestantism. Han ville se allting från minst två sidor, avskydde förenkling och maktspråk. Han avvisade både Luthers och påvens värvningskampanjer. Han kunde unna sig lyxen att förespråka fredliga medel, när de kristna motsättningarna krävde politisk handing. Tankens frihet betydde mer för Erasmus än realpolitik. Förbrödring och ömsesidig utveckling var hans strävan in i det sista.
Nina Burton ser historiens ryckiga spegelreflexer i 2010-talets digitala tekniska revolution med dess obegränsade tillgång till kunskap, tyvärr också desinformation och tidningsdöd. Hon ser Sverige dela ut nobla priser till författare och vetenskapens män och kvinnor men även hur populismen breder ut sig. Hon upplever hur vår tids ”bildstormare” raserar tempel och gudabilder precis som under de protestantiska omvälvningarna. Hon ser dagens flyktingströmmar genom Europa.
Ett varmt tack, Nina Burton, för din fantastiska essä berättad på ledigt sjungande prosa och rikt illustrerad med samtida träsnitt och målningar. Läsandet riktigt brusar av glädje och hopp.
