Egentligen borde jag vara nöjd med min tillvaro, tänker Astrid ofta. Hon är mycket fäst vid den vackra gamla gården, där hon bor med sin betydligt äldre man, Lennart. Och hon är lycklig de stunder hon får väva och sköta om sina får eller umgås med svärmodern Alma. Utifrån sett är allt en idyll, men Astrid tycker att hon lever "ett sånt fult liv". Hennes känslor för mannen pendlar mellan stark ömhet och ett förakt för hans förnöjsamhet. I hemlighet har hon en älskare, och med honom kan hon leva ut den förbehållslösa kärlek hon längtar efter.Då Lennart plötsligt dör blir chocken och sorgen förlamande. Hon plågas av allt som förblev ouppklarat mellan dem, av sin oärlighet mot honom och av att hon aldrig förmådde älska honom. Släktingarnas rotande i hennes sorg blir alltför plågsam och hon söker skydd och tröst hos Alma, som genom sitt ordknappa men kärleksfulla väsen hjälper Astrid genom...
Visa mer
Recensioner
2014-09-11
Betyg 
Vardagen på landet. Relationer, kärlek , vänskap men också girighet och hat. Gerda Antti beskriver verkligheten på ett realistiskt sätt. Känslosam och underbar bok. En stark 4:a
2011-10-03
Betyg 
Fina, ömma, stämningsfulla känsloskildringar som berikar och får mig att reflektera över livets rikedomar.
Betyg
"Bara lite roligt" är sista delen i en romansvit och föregås av "Ett ögonblick i sänder" och "Jag reder mig nog". Gerda Antti skriver om vardagslivet på landet, grannarnas sammverkan, relationer och ensamhet
och inte minst åldrandet. Huvudpersonen Astrid arbetar på arbertsterapin på ett äldreboende. När hennes granne Signe hamnar på ett sjukhem flyttar släktingar in i hennes hus som de hoppas att få ärva.
När man vänjer sig med författarens "pratiga" stil känns den behaglig och varm. Dessutom saknas det inte humor.
