Ann Heberlein har tidligere utgitt en utleverende - og bestselgende - bok om sine egne selvmordsplaner da hun selv var mitt inne i en manisk periode. Svært mange har lest, og noen har tjent gode penger på, historien om hennes liv. Etter det følte hun seg stigmatisert som "den psykisk syke", noe som gjorde det vanskelig for henne å bli frisk. Nå er hun frisk, og i Et godt liv problematiserer hun vår tids konsum av "personlige historier", for hvem eier da sannheten om ens liv?. Denne boka er også en fortellingen om vår samtid og hun filosoferer rundt hva et godt liv er og vever personlige refleksjoner om å bli frisk sammen med filosofiske resonnementer rundt begreper som godhet, ondskap, altruisme og egennytte til et tankevekkende oppgjør med statusjakten, meningsløsheten, kravet om indre lykke og synlig suksess.
Visa mer
Recensioner
2015-08-20
Betyg 
Ann Heberlein gör det igen, skriver en bok som är helt bortom allt annat jag läst. Jag vill skrika ut och be alla i hela världen läsa denna boken, jag vill tro att man blir en lite bättre, klarsynt, fördomsfri och god människa av att läsa Heberlein. Hon skriver på en förståeligt ock poetiskt sätt om livets stora frågor och emellanåt är det sådär bra så att det liksom drar ihop sig i kroppen, man nästan trycker ur sig ett skratt orsakat av ett pirr i magen för att det är så bra, hon är så skärpt. Tack för att du har skrivit dessa böcker, tack Ann Heberlein för att du existerar. Läs hennes böcker, för guds skull, om inte för dig själv om så för någon annan!
Betyg
Boken är mångbottnad, och är långt mer än en snaskig skvallerberättelse varvad med name-droppade citat från kända filosofer. Ann bygger upp en trovärdig empirisk grund med sina hänvisningar till andra författare samtidigt som hon dissekerar deras argument och ger oss hennes subjektiva analys av många viktiga etiska frågor. Det hade kunnat vara en faktabok, men boken blir större av att den är självbiografisk. Boken förklarar hur en psykiskt sjuk person tolkar de viktiga frågorna, och förklarar skarpsinnigt bland annat problemet med den rådande begreppsmodellen kring normer och moral. Jag tror det vore nyttigt att skriva sin egen "Ett gott liv" för att bilda sig en tydligare uppfattning om vem man vill vara och vilket ansvar man har inför andra.
2012-05-28
Betyg 
En tung bok, späckad med citat och hänvisningar styrd av författarens röst och tolkad genom hennes livserfarenheter. En högst personlig bok och lite filosofiskt allmängiltig. Jag blir inte glad över att läsa den, snarare nedslagen, men den lämnar tankar, en fadd eftersmak, funderingar och några vackra ord kvar i mig.
Boken är lång och ostrukturerad och jag retar mig på hur andra människor och klass skildras. Men jag har läst den och jag har liksom författaren ingen aning om vad ett gott liv är eller ens hur godhet kan definieras. Jag är inte ens säker på att boken handlar om det.
Den självbiografiska genren är så intressant. Heberleins bok får mig att tänka på Maja Lundgrens Myggor och tigrar. Det är två helt olika böcker med olika klassificering men ändå finns beröringspunkter mellan dem hur man diskuterar sig själv och andra människor. Jag är inte road av läsningen men jag är glad över att ha läst dem. Jag tror de har något viktigt att säga oss.
2012-04-02
Betyg 
Ingen människa behöver berätta det Ann berättar i denna bok. Det blir för privat och utlämnande. Samtidigt så är det starkt att våga men hon måste inte. Vet hon det?
2012-03-04
Betyg
Det pendlar mellan en tvåa o en femma, så det blir en stark trea. Självutlämnande, humor o mycket tankeväckande, bör nog läsas om..
2012-02-18
Betyg
Bäst med boken = det som inte handlar om Ann Heberlein. Sämst med boken = det som handlar om Ann Heberlein. Jag tycker ändå att det är en viktig bok att läsa och fundera över.
2012-01-26
Betyg
Välskriven men hade blivit bättre nerkortad. För mycket hänvisningar till andra filosofer författare.
2011-11-01
Betyg 
Måste. Läsas. Långsamt. Självutlämnande. Och varför har vi hamnat enbart i diskussionen Heberlein/Weyler när det handlar om så mycket, mycket mer?
2011-10-14
Betyg
Det som gör "Ett gott liv" så bra är att frågorna den tar upp gäller alla författare och alla förläggare. Bara det att de ställs på sin spets i hennes bok, pga hennes psykiska tillstånd.
Sittande på en balkong i solnedgången i ett annat land - på långt avstånd från det hon beskriver - blev det irrelevant för mig vem den specifika "förläggaren" i boken är, eller till och med om det som hänt i boken faktiskt hänt.
Jag berörs av boken för att den - som all bra litteratur - behandlar frågor som är viktiga och som får mig att tänka. För att den skildrar en inre och yttre utveckling på ett levande sätt. För att den hela tiden får mig att vilja läsa vidare.
Döm om min förvåning när jag nu läser de svenska recensionerna som ångar av känslor och förvirrade obehandlade aggressioner och som fokuserar på skvallerdimensionen. De recenserar författaren och inte boken, och aldrig har jag känt mig så lycklig av att befinna mig långt från sthlm.
En bra bok är en bra bok. Punkt. Det är i mina ögon ointressant om hon "förvrider sanningen" som flera skrivit. Tvärtom gör det bara läsningen ännu mer spännande: jag försöker då förstå hur och varför hon förvrider den.
2011-10-14
Betyg
Jag har läst Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva och En liten bok om ondska och nu denna och jag har tyckt att alla varit lika givande att läsa. Jag tycker om Ann Heberleins filosofiska språk och att hon hänvisar till så många kända filosofer och underbara författare, som haft psykiska problem och skrivit om det. Jag känner igen mig i det mesta hon skriver, eftersom jag trots att jag är högutbildad har en psykisk diagnos och alltid fått höra att det är väl bara kvinnor som är lågutbildade som får psykiska problem. Men jag känner flera högutbildade än lågutbildade som har det. Det är så skönt att Ann Heberlein vågar lämna ut sig så här även att hon är en känd föreläsare och författare. Hon hjälper säkert många kvinnor som läser hennes böcker att det är inget att skämmas för och att vem som helst kan drabbas. Nu ser jag fram emot vad Ann Heberlein ska skriva om nästa gång. För jag kan redan nu garantera att jag även kommer att älska den boken.
http://blogg.passagen.se/krisim
