Camilla Hammarströms nya dikter är kärlekslyrik med ljusa och dova klanger. De älskande kropparnas plats i rummet sonderas. Omgivningen tas in och färgas av förhoppning och ängslan. Världen byggs upp och faller samman i förälskelsens skapelsevåndor. Bilden av den älskade är en fixpunkt som svårligen låter sig fångas. Ömsint envisas dikten med att likväl försöka.
Visa mer
Recensioner
Bli först med att recensera denna bok
