
"Det här är min norsk/svenska historia precis som den var, personer och platser är autentiska liksom de flesta händelserna. Berättelsen ringlar sig fram styrd av de mäktiga lagar som en del kallar ödet men som är livets grymma lovsång - den kollektiva väv vi alla slås in i.Ja, de yttre händelserna var ungefär så här men om de inre jordskreden har jag diktat. Och ett vet jag nu när berättelsen är klar - att historien bär med sig ett enda imperativ: vi har inte gett dig din stund på jorden för att du ska leva räddhågset och halvt. Utan fullt ut och helt.Så - följ mig bortåt gränserna, du älskade dotter!"Aino Trosell Hon sitter och ser på sin flicka. Nyss kämpade den lilla för att lyfta huvudet från underlaget, spädbarnets gåtfulla blick fasthakad i hennes. Nu är dottern redan vuxen, arg och stark och feministisk. Hur fort rinner tiden - är hon själv nästan gammal? Hundra år och fem...
Visa mer
Recensioner
2017-06-26
Betyg
Aino Trosell skriver rakt och ärligt om sin egen släkt och sin egen uppväxt. En inblick i hur utlämnade framförallt fattiga kvinnor var för inte alls så länge sedan. Mycket har hänt men mycket finns tyvärr kvar i vår närhet. stark 3:a.
2014-10-19
Betyg
En underbar historia om författarens kvinnliga släktingar i rakt nedstigande led. Jag blev fast från första sidan och nu kommer jag leta fler böcker av Aino.
Betyg
Wow! Jag har hittat en ny favoritförfattare. Aino Trosell har skrivit mängder med böcker och jag tror jag läst några för många år sedan. Nu kommer jag troget att följa hennes fortsatta skrivande. För det här var bara så poetiskt och vackert skrivit. Jag blev väldigt berörd, kanske extra mycket för att även min släkt på mammas sida är från Norge och jag rest förbi Trysil många gånger. Jag däremot har alltid vistas hos min släkt varje sommar sedan jag var liten och känner dem väl. Aino skriver att i hennes släkt var männen dominerande, men i min släkt är det vi kvinnor som varit dominerande sedan långt bak i tiden. Författaren skriver så känslosamt att jag inte kunde läsa för mycket åt gången. Jag blev ofta gråtfärdig och behövde lägga ifrån mig boken och tänka på min älskade mormor. Även karaktärerna och miljöerna är fantastiskt gestaltade. Jag blev helt enkelt kär i denna roman och ska snart läsa Hjärtblad av samma författare.
http://blogg.passagen.se/krisim
Betyg
Bitvis var den här boken bra. Jag gillar Aino Trosells språk, men jag hade svårt för att hitta en röd tråd. Visst, den skildrar ett släktled kvinnor på ett berörande sätt, men det känns som att mycket utelämnats som får fyllas i mellan raderna. Kankse lite väl mycket. Därför får den bara två stjärnor.