En god havanna

Det finns en, en avlägsen en, som ägnar sig åt radiovågor. Han går som en röd, glödgande tråd genom min barndom. Han är hemlig och har mustasch – ingen, ingen i min tillvaro har mustasch, den avlägsna förpassar sig med sin mörka mustasch till den periferi där de udda dväljes. Han sitter i sin mörka mustasch och sänder ut vågor i världen. Jag färdas, och på den vägen är jag. Det är en av de släktingar som trängs i Susanne Ringells nya kortprosa. Där finns också de vitkrulliga systrarna Daddi och Uddi med sin älskade bror Torolf, faster Svanhild med sitt sug till sjön och chaffisarna, svärmor och mors bror, moster Emilia som alltid råkar ut för blottare. Och Solveig som blir röd om halsen då någon öppnar en flaska i rummet intill. Det är en hel släkt och dess längtan som trängs i Susanne Ringells nya kortprosa: myllrande släkthistorier i miniatyr. Komiskt, tragiskt, absurt, vitalt, medkännande och oemotståndligt. "Det är någonting speciellt med en text av Susanne Ringell. Hennes formuleringar är så exakta och lekfulla att det är en glädje att läsa dem och smaka på dem."Det är någonting speciellt med en text av Susanne Ringell. Hennes formuleringar är så exakta och lekfulla att det är en glädje att läsa dem och smaka på dem." Anna Dönsberg, Rapido "Hon berättar med stor ömhet, vidsynthet, humor och sorg ... På några få sidor lyckas författaren ge läsaren en beskrivning av en hel människa och ett helt liv. Berättandet är totalt befriat ifrån schabloner och istället oförutsägbart. Ibland kan vändpunkten komma i sista meningen som en själslig kullerbytta. Det lyriska språket är exakt, överraskande och suveränt. Man blir lycklig av att få läsa en bok med sådana kvaliteter." Petra Norman, BTJ "En makalös släkthistoria ... stor berättarkonst i minsta prosaformat: lyskraftiga miniatyrer där karaktärer och livsöden tecknas eller fylligt antyds på bara en eller max ett par sidor. ... Hos Ringel förenas djupaste vemod och empati för personerna med lekfull och drastisk skruvning, en speciell humor och klarsyn. ... Kort sagt: detta är välformulerad livsvisdom. Elegant och rörande, underhållande men också ögonöppnande kortprosa som det är rena njutningen att läsa." Maria Sandin, Vasabladet "Det är ett härligt språk man bjuds på, medryckande, brett och klurigt, präglat av en vitaliserande förkärlek för ålderdomliga begrepp och det lite högtravande, men också poetiskt effektivt och laddat vid behov. Porträttens utgångspunkt är ofta folks egenheter, attityder och fixa idéer, vilka sedan gärna vrids upp mot det burleska och absurda och till ett fascinerande mellanläge där porträtten blir på en gång djupt originella och igenkännbara. ... Då handlar det snarare om respekt och beundran för dessa aviga stollar som envisas med att ha ett huvud för sig." Bror Rönnholm, Åbo Underrättelser "Ringell motar mörkret mycket begåvat Susanne Ringells nya samling kortprosa är recensentens hjärtetröst i arbetsdryg oktober. Den behöver inte uppskjutas, den kan läsas just nu. ... De korta berättelserna är mättade som hela romaner." Pia Ingström, Hufvudstadsbladet "Detta är en beundransvärd samling kortprosa, som innehåller en hel del för läsaren att fundera över, stanna upp vid och begrunda." Frida Ahtokari, Västra Nyland "Ingen skriver så som Ringell gör och hennes kortprosa firar verkliga triumfer i den här boken. Man får lust att både skratta och gråta och tänker: jag läser bara en till. Sen är boken slut. Då börjar omläsningen." Tidningen Åland "Ringell har den sällsynta förmågan att vrida ur orden all den potential som de verkligen besitter utan att för den sakens skull slösa på dem." Jan Liesaho, Ny Tid "En god Havanna - besläktat" har det perfekta formatet; den går fort att sträckläsa, om man så vill, men håller för fördjupning och omläsning lika väl som en diktsamling. En av den finlandssvenska bokhöstens definitiva toppar!" Fredrik Hertzberg, Svenska Dagbladet "Det finns författare som har en så egen röst att det inte går att ta miste på den. De är som filmens auteure-regissörer och det har något att göra med tonträffning. Susanne Ringell är en sådan författare. Hon skriver prosa som andra skriver poesi, hon skriver i fickformat, men i hennes ficka ryms hela världar." Carita Backström, Lysmasken