En droppe midnatt

"31 år senare sitter jag i mammas lägenhet på Östra Torn i Lund och minns klasskamraternas glåpord som gjorde det omöjligt för mig att undfly sanningen att min hudfärg var avgörande för hur världen skulle bemöta mej. Jag minns min irrande, envisa jakt efter en mindre splittrad identitet. Jag söker fortfarande platsen där jag hör hemma. En plats där jag inte är mitt emellan. Där jag inte behöver påminnas om mitt hälftenskap. Jag har under så lång tid varken känt mej svensk eller amerikansk, vit eller svart.Jag vet inte om jag kan leva med tanken på att hem bara ska finnas inom mej och aldrig få bli en fysisk plats...Jag tar fram farfar Silas gamla beiga rock där den hänger längst in i garderoben. Det enda jag förutom några vaga minnen har från honom.Det är så många frågor jag skulle vilja ställa farfar. Den enkle kyparen som i alla fall alltid hade blanka skor. Han som lämnade den...

Visa mer

Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker

Recensioner

T

Therese

2022-01-17

Betyg

Spännande och lärorik, även om det stundtals kunde kännas lite spretigt.

F

Frida Olsson

2021-06-30

Betyg

Bra och intressant bok men lite seg!

M

Maria B

2020-07-29

Betyg

Sorglig och viktig bok, gjorde dock inget större intryck språkmässigt

Kamali 

2018-03-11

Betyg

En briljant artist som dessvärre inte håller måttet när det kommer till romaner. Viktigt ämne om rasism och utanförskap men romanen når inte hela vägen fram. Dialogerna känns konstlade, ibland tror jag det beror på (vad jag antar) den svenska översätttningen av faderns amerikanska. Känns dessutom märkligt att läsa begrepp som ”den vite mannens kvinnor” i en bok som handlar just om viljan att få vara sin egen, sig själv. Men den viljan tycks alltså inte stäcka sig över könsgränserna? Nej, håll dig till musiken istället Timbuktu.

I

Ifeanyi Grundberg

2017-12-12

Betyg

”På min vänstra hand har jag en grupp små vita fläckar som liknar en karta över en ögrupp. Jag blundar och försöker föreställa mig hur jag skulle se ut om jag var vit. Ibland får jag till och med för mig att märket har växt och vitheten inom mig håller på att breda ut sig.
Men det gör den aldrig.”

I En droppe midnatt söker musikern och debattören Jason Diakité efter sin identitet och ursprung. Glåporden som den bruna lilla pojken får höra på skolgården i Lund gör att han inte vet till vilken grupp han hör hemma i. Med en vit mamma och en svart pappa båda från USA vet han inte om han är svart eller vit, svensk eller amerikan. Det är de tankarna dom är startskottet till jakten på hans släkts historia.
Ärligt skildras Diakité förhållande med sin pappa Madubuko och det är dennes ursprung som för Diakité till bomullsfälten i den amerikanska södern. Madubuko vill inte att Jason ska resa till landet som han en gång lämnade för att kunna få en mer rättvis chans i livet. Trots detta reser Diakité till South Carolina där han med egna ögon bevittnar den maktstruktur och den strukturella rasismen som fortfarande genomsyrar det amerikanska samhället.
Det är en välskriven men fakta tung släktbiografi som pendlar i tiden och där musiken som har format Diakité finns med mellan raderna. Den ger en inblick i vardagsrasismen som mörkhyade får uppleva och är viktig för att skapa debatt kring ämnet. För att hänga med bland alla låttexter och människorättskämpar krävs en del förkunskaper och ett Spotify-konto.

Betyg

Läses med fördel jämte Spotify! Efter denna bok är Timbuktu en helt annan för mig

Sara Bengtsson

2017-11-12

Betyg

U

Ulrika Håkansson

2017-10-22

Betyg

Intressant, gripande, välskriven. Hoppas på mer text från Jason.

Maria Olofsson

2017-08-18

Betyg

Intressant läsning. Dock bitvis seg och långsam, det drar ner betyget.

Anna Hedenstedt

2017-08-11

Betyg

De intressanta delarna utspelar sig i USA och tar upp (det nedärvda) slaveriet. Fy fan vad vi människor är vidriga.
Kokaindelen kändes helt irrelevant - var det bara en obligatorisk bekännelse? Lite stolpig dialog boken igenom.

Henrik Johansson

2017-05-24

Betyg

En oerhört stark självbiografi. Det är en väldigt personlig berättelse men släktband och historia flätas ihop. Ändå infinner sig en känsla av rotlöshet

Linea Karlsson

2017-04-23

Betyg

En så viktig bok! Man tror att man vet, att man förstår, att man kan föreställa sig. Man tror att det var dåtid, att vi är jämlika nu. Så kusligt att inse hur naiv jag varit.
Också en väldigt rörande berättelse om familjehistoria, hur vi påverkas generation efter generation.

A

Agneta Sjöberg

2017-04-10

Betyg

Så mycket sorg och så mycket olösta problem, så mycket rasism som fortfarande frodas här och i "Världens största demokrati". Ett försök att komma vidare i livet och bli av med de stigman som förföljer oss... mycket läsvärd!

Mariann Winge

2016-12-10

Betyg

Tänkvärd. Hur det är att vara färgad i Sverige och det plågsamma i att söka sina rötter i det rasistiska USA