Det är en vanlig söndagsmorgon. Istvàn och Vera går upp som de brukar. De plockar ordning i huset, bakar en kaka, tar in rosor och sätter dem i vatten. Samma kväll, efter nästan femtio års äktenskap, lägger de sig i sängen och begår gemensamt självmord. Istvàn och Vera möttes i Budapest 1940 och från den stunden visste de att de var rätt för varandra. Efter att ha överlevt Europas tumultartade 1900-tal, bildat familj och fostrat sina barn kunde de inte acceptera tanken på "tills döden skiljer oss åt". För att förstå vilka de var föreställer sig barnbarnet Johanna Adorjàn deras sista dag i livet. Till sin hjälp har hon efterlämnade fragment, egna minnen och samtal med familjens vänner. Till sist vågar hon ge röst åt det som ingen någonsin har pratat om: erfarenheterna från Förintelsen och senare flykten från Ungern 1956. En alldeles särskild kärlek är både en kärlekshistoria och ett sökande...
Visa mer
Recensioner
2018-09-23
Betyg 
Betyg: 4,5/5
En alldeles särskild liten roman...
Ur verkligheten.
Den här nätta men ack så tunga bok skildrar en historia som har sitt ursprung i ett Förintelsens Ungern.
Nu är det 90-tal, en söndag.
István och Vera har levt ett helt liv tillsammans.
När de ska gå till sängs denna söndagkväll skriver Vera på en post-it lapp:
”Vi levde tillsammans. Vi dör tillsammans. Vi älskade er alla mycket.”
Sen lägger sig de två älskade tu i sängen, fattar varandras händer och tar sina liv.
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
Istvan & Vera var Johanna Adorjáns farfar & farmor.
Boken är ett resultat av hennes sökande i att försöka förstå sina farföräldrar, hur deras ursprung som judiska ungrare under nazisternas ockupation har format dem. Varför de valde den väg de gjorde...
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
Det är en stark, vacker berättelse.
Med så mycket mörker men också ljus.
Detaljerad, men varsam.
Språket är en fröjd.
Johanna, vilket mod!
Det här är en verkligt viktig historia.
Tack för att du delar den med oss.
Istvan & Vera - Vila i frid, tillsammans ❤️
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
