Karin Fossum har vunnet den prestisjetunge LA Times Book Award for romanen Elskede Poona. En drivende spennende ny Konrad Sejer-krim! I den lille bygda Elvestad blir Konrad Sejer og hans assistent Skarre konfrontert med liket av en kvinne som er helt usedvanlig ille tilredt. Dagen før har Gunder Joman ventet på sin nye indiske kone. «Sejer trodde han var forberedt. Han satte sjøbein og stirret på kvinnen i gresset. Synet forvirret ham. Han så en flette kveile seg som en sort orm i det gule gresset. Restene av et ansikt, knust inn til beinet. Ingen ting var lenger på plass. Munnen var et gapende, rødsvart hull. Nesen var slått flat mot kinnet, og han kunne ikke finne øynene i alt det røde kjøttet. Han måtte flytte blikket og så en knyttet hånd. En gullsandal. Og blod i mengder.» I den lille bygda Elvestad blir Konrad Sejer og hans assistent Skarre konfrontert med liket av en kvinne som...
Visa mer
Recensioner
Betyg
Kanske lika mycket kärleksroman som deckare. Man känner mycket sympati för Gunder och hans våndor när hans händelselösa liv blir alldeles för upp- och nerpåvänt. En bok som följer med mig på dagarna och jag längtar efter att få fortsätta läsa när det blir kväll. Boken har några obesvarade frågor i slutet, så skulle gärna läsa en uppföljare!
2023-05-02
Betyg
En annorlunda deckare, kanske ingen deckare alls.
En bok om människors längtan på många plan.
Goda som onda, sanna som osanna, drömska.
Betyg
Vem är egentligen den mystiska konstnärinnan, Eva Magnus? Vem är det som följer efter henne? Varför återkommer kommissarie Konrad Sejer till henne? Ljuger hon för polisen? Om vad? Varför mördades hennes barndomsväninna, Maja Durham? Och hur är det med fallet Egil Einarsson? Mannen som sköljdes upp på stranden och hittades av Eva tillsammans med dottern Emma. Varför ringer inte Eva till polisen och låter meddela att dem funnit ett lik? Egil Einarsson är mannen som har varit spårlöst försvunnen i sex månader. Någon har huggit honom till döds, med femton knivstick innan han slängts i forsen. Varför är Eva så rädd? Har hon något att dölja? Är det hon som är mördaren? Eller är hon i själva verket offret?
Jag fick för mig att jag skulle läsa om Karin Fossums debutdeckare, Evas öga och jag är mycket glad att jag gjorde det. Det här är en förstklassig mycket psykologisk deckare som är såväl engagerande som riktigt otäck. Persongalleriet känns trovärdigt, språket är bra och spänningen stegras hela tiden. Tänk om alla dussindeckare kunde vara hälften så spännande som den här.
Jag kan varmt rekommendera den här boken för alla er som inte läst den.
Jag lyssnade på den som ljudbok med skådespelerskan, Lil Terselius som uppläsare. Jag har inte hört henne som uppläsare till andra böcker förut och blev mycket positivt överraskad av hennes mycket skickliga berättartalang.
Toppbetyg!
2013-10-03
Betyg
Det var ganska länge sedan jag läste denna men den gjorde ett starkt intryck på mig. Vackert och tragiskt, Fossum när hon är som bäst.
2013-02-02
Betyg
Sägs vara en deckare men är en kärlekshistoria. Länge sedan jag läste den men kan inte glömma den
2011-09-12
Betyg
Helt ok att lyssna till i bilen. Inte en av Fossums bättre men jag gillar hennes sätt att skriva psykologiska thrillers. Tillfällig spänning som gav avkoppling för stunden men inte mer
Betyg
Polisen kallas till Vitemon där ett fruktansvärt illa tilltygat kvinnolik har hittats. Man hittar inga ledtrådar till vem hon kan vara, det enda som går att utläsa är att hon inte var norska och knappt ens det. Samhället Elvestad belägras av både journalister och poliser och spekulationerna om vem det skulle kunna vara som gjort något sådant löper vilda. Att det skulle vara någon från byn är ju otänkbart, det måste ha varit något ”utifrån”. Men om man har sett något konstigt ska man då rapportera det till polisen även om det kan innebära tråkigheter för någon man känner?
Samtidigt sitter Gunder Jomann i sitt ensamma hus på Blindevejen och väntar på sin älskade Poona som tycks ha blivit fördröjd på vägen från Mumbai…
Det tog mig ett bra tag att komma fram till Karin Fossum, trots att jag länge tycker mig ha hört just Älskade Poona höjas till skyarna och trots att jag läser en hel del deckare. Det är bara att vara tacksam för att jag äntligen kom fram för det här var riktigt, riktigt bra.
Fossums språk (eller åtminstone översättningen av det) är inget märkvärdigt, inga stora poetiska utsvävningar utan ekonomiskt och måttfullt och det handlar mer om vad hon låter sitt språk uttrycka. För Älskade Poona handlar om så mycket mer än ett kvinnomord, det är kärlek, förlust, besatthet, rädsla och begär. Man sugs in i Poonas tragiska öde trots att tempot snarare är stillsamt än andlöst rafflande. Här är vi väldigt långt från hetsiga biljakter och seriemördande nazister och det gör mig ingenting.
Även karaktärerna glöder mer än de brinner, men det är en stark glöd. Den sävlige Gunders kärlek till både Poona och systern Marie är trygg och därmed också så mycket mer hjärtskärande. Polisen Konrad Sejers funderingar och spekulationer är både insiktsfulla och fantasirika. Konrad är faktiskt en befriande och, i deckarsammanhang, ovanligt vanlig person. Han är inte kroniskt deprimerad eller relationshämmad, missbrukar inga droger och konsumerar varken obskyr jazz eller findricka (Famous Grouse räknas inte hit).
Framförallt Fossums skildring av den relation som genom ett förhörssamtal skapas mellan misstänkt och förhörsledare liknar inte något jag stött på tidigare. Det är inget mindre än mästerligt.
Lyckligtvis noterar jag att mitt lokala bibliotek tycks ha återstoden av Fossums produktion, så en norsk läsorgie torde vara nära förestående.
2010-09-19
Betyg
annorlunda deckare med så många olika människoöden det var min första Fossum men nu ska jag kasta mej över nästa