Vinnare av Augustpriset 2013 i kategorin Årets svenska skönlitterära bok! Ester Nilsson är poet och essäist och en förnuftig människa i en förnuftig relation. En dag får hon en förfrågan om att hålla ett föredrag om konstnären Hugo Rask. Från och med nu ska hela hennes tillvaro hänga samman med denna till sin avsikt helt oskyldiga begäran. I publiken sitter konstnären själv, hänförd, och de två möts för första gången efter föreläsningen. Ett slags kärlekshistoria inleds mellan Ester Nilsson och Hugo Rask, banal i sin enkla grymhet, storslagen i sin fullständiga hängivenhet. Egenmäktigt förfarande är en berättelse om hur mycket vi är beredda att bedra oss själva i vår önskan att bli älskade, men också om hur svårt det är att inte utnyttja människors svaghet, och hur brutalt resultatet blir. Lena Andersson skildrar här hur det känns att utsättas för den stormande passionen utan...
Visa mer
Recensioner
Betyg
Skarpt och träffsäkert skildrat av Lena Andersson om en kärleksrelation där känsloarbetet är skevt fördelat mellan parterna.
Betyg
Detta är en bok som handlar om kärlek och jag upplever att den är skriven av och för akademiker. Detta då språket broderas ut med "finare" ord. Jag får nästan känslan av att den som vill verka mer bildad än den är, eller den som vill skryta med sina akademiska meriter är personer som uppskattar språket i boken.
Handlingen är ändå bra. Tror att många kan känna igen sig i hur det är att träffa någon som inte fullt är lika intresserad som en själv men som ger tillräckligt mycket för att en inte ska sluta hoppas på att det kan bli något seriöst. Detta är något som i alla fall jag kan känna igen från när jag var yngre.
Handlingen är som sagt ok men språket gör att jag ger boken en 3:a (av 5).
2019-09-17
Betyg
Min första känsla för den här boken var att jag ville kasta den i väggen av frustration. Jag tyckte den var pretentiös och jag störde ihjäl mig på båda karaktärerna. Efter en stund förstod jag att ifall en bok kan väcka dessa känslor i mig då har den något. Jag pinades mycket för Ester och kunde inte alls känna igen mig i henne. Hugo var dessutom en jätteointressant person. En läsupplevelse men ger inga positiva känslor.
2019-08-04
Betyg
Älskar den här boken! Ovanligt med en så fin dialog, uppskattar enkelheten. Jag som läsare känner verkligen med Ester, trots att jag ibland blir arg på hennes val så förstår jag henne. Fin igenkänning boken igenom. Bokens närhet och författarens utmärkta skildring av ensamhetskänslor gav mig en skön stunds läsning. 5/5 stjärnor.
2017-06-27
Betyg
Fattig. En del tillfällen att känna igen sig i och ibland blir jag frustrerad över huvudpersonens tänk, därav ett betyg bättre än 1. Alla karaktärer är tråkiga. Jag får känslan av att författaren vill skriva en djup bok men misslyckas. Det knepiga språket framstår töntigt snarare än sofistikerat. Fattig på händelser. Imponerande att lyckas få ihop antalet sidor med bara samma sak, sida för sida.
2017-03-08
Betyg
Intressant att läsa den efter att hypen lagt sig. Det knivskarpa språket känns igen från Anderssons krönikor i DN, vilka jag följt och uppskattat länge. Gillar också den torra underliggande humorn och ironin. Men historien är tunn och föga originell. Och vad är det med läsare och igenkänning? Blir det bra litteratur bara för att man känner igen ångesten över att inte få svar på ett sms? Tycker att Gun-Britt Sundströms Maken är en intressantare kärleksroman sett både till form och innehåll.
2017-01-09
Betyg
Bitvis otroligt och målande beskrivning av det man knappt vågar sätta ord på själv. Så oerhört realistiskt. Har dock lite svårt för de väldigt kortfattade beskrivningarna, och många karaktärer blir ganska anonyma. Tappar också bort mig helt i de politiska diskussionerna.
2016-12-10
Betyg
Lena Anderssons krönikor i DN har ofta varit träffsäkra, hon har haft förmågan att tänka utanför boxen. Det är inte kul att vara olyckligt kär. Den hon är förälskad i försöker hon här pressa in i en box av någon slags pubertal 1800-talsmoral. Det som kännetecknar en god författare är att kunna gå in i karaktärernas huvuden och se ur ett nytt perspektiv. Jag såg fram emot när hon skulle skriva Hugos Bok. I stället kom en ny bok på samma tema som den förra. Därmed har hon tyvärr gett Lättkränktheten ett ansikte.
Betyg
Boken förlorar lite liv genom att den vill utforska allt och antyda inget. Det som står i texten är allt som finns i texten. Det gör att man får en känsla av efterkonstruktion i presens. Men det är mycket välgjort. Och tonen passar de urbana karaktärernas distanserade livshållning. Även i den djupaste passionen finns ett förbehåll, en vana att betrakta sig själv som en abstraktion. Åsikterna tar inte steget fullt ut och blir övertygelser. Man lever inte sitt liv, utan har bara huvudrollen i det.
2016-10-16
Betyg
Tonen är lätt raljant - som om författaren själv tycker att rollen som den trånande kvinnan är fånig. Det för att det är svårt att tycka om huvudpersonen.
Betyg
Stark andra hälft, särskilt de sista ~70 sidorna. Stark 4, då. Tyvärr gillar jag inte riktigt språket, eller: det är väldigt varierande. Karaktärerna är inte särskilt intressanta eller snyggt porträtterade. 3+ i sin helhet. Maken av Gunn-Britt Sundström (hoppas jag stavade rätt nu) är ett bättre alternativ.
Betyg
Svidande är känslan då jag läser denna bok om Ester och Hugo. Hur Ester drivs in i relation, in i en känslostorm där hon mer och mer förnedrar sig själv genom att krypa, älska, vilja, försöka vara tillags. hur svårt det är att stå emot denna starka passion trots att hon vet hur den sårar henne och hennes person. Hur Hugo har en makt över henne och deltar i förnedringen genom sitt kränkande översittar-sätt. Att locka, att ge en liten del av sig själv, för att sedan rycka bort allt igen så fort hon kommer för nära... En berättelse som visar på de destruktiva och passionerade relationernas extrema kraft som så svårligen en kan ta sig ur, och hur det i andras ögon kan te sig totalt galet att stanna kvar och hur en som intelligent person kan ifrågasätta sig själv och sitt handlande, men utan att kunna stå emot den passion den lust som finns där om en bara....
Betyg
Skriven ur känsla. Kärlekens dubbla budskap. Kvinnan som helt går in i känslan, utplånar allt vad ensamliv heter. Går upp i hans närvaro, En form av extas, sjuklig trånad, stalker?
En man som bara vill leka?.
Känner inte alls samma känslor, flyr undan från verkligheten, ifrån henne.
En berättelse som griper tag, som är skriven ur en känsla, förmedlar enorm stark känsla.
En av de bästa böcker jag har läst.
Betyg
Ganska trevlig läsning, trots pretentiösa vibbar. Om man kan kalla detta kärlek är dock tveksamt.
http://blodbockerobryderier.blogspot.se/2016/01/bokuppdrag-37-en-bok-om-karlek.html?m=1
2015-09-24
Betyg
Lyssnat på hörbok med författaren. Så fantastiskt kasst! INGEN inlevelse. Extrem dialog. Finns det verkligen människor som uttrycker sig så där i normala konversationer?? Eller ska personerna inte vara "vanliga"?
2015-07-10
Betyg
Fantastiskt språk på en relativt tunn historia. Mycket fram och tillbaka bland karaktärer som man inte bryr sig så värst mycket om. Tänker mig
med bättre historia så kan Lena vara skitbra.
Betyg
Trots att Ester hänger sig totalt och går competely upp i kärleken så är hon en rätt dyster person, Och naiv. Och kantig. Besattheten gör henne inte till en vacker människa, vilket jag förstår är meningen. Solklar grogrund till diskussioner om livet i allmänhet och passion i synnerhet
2015-03-04
Betyg
Skapar många känslor, mycket frustrerande så att man bara vill lägga ifrån sig boken men ger upphov till många bra diskussioner med andra vilket höjer betyget. Tycker författaren har skrivit den på ett bra sätt, att det endast kretsar kring 2 person och att andra är så betydelse lösa i hennes liv att de endast får två rader i boken. Att det inte slutar lyckligt höjer den för det är precis så den ska sluta.
2015-02-05
Betyg
Inte ens en etta är denna bok värd . Förstår inte vad alla andra ser i denna bok som inte jag kunnat se! Orkade inet läsa längre än till sid 70 och då hade jag verkligen försökt. Märkligt språkbruk!
2015-01-09
Betyg
Ja, boken är så bra som det sägs. Huvudpersonens agerande gör en helt fnoskig, gång på gång ber man henne att sluta skicka SMS, ringa och värst av allt att uppehålla sig i närheten av karlns bostad och ateljé. Inte lyssnar Ester Nilsson på mig inte. Alla som läser boken kommer nog att drabbas av någon igenkänning men jag lovar på heder och samvete att riktigt lika pinsam som Ester Nilsson har jag aldrig varit.
Betyg
Ett exakt analytiskt språk som kontrasterar till en i sig rätt ointressant och förutsägbar historia om obesvarad kärlek. Det är väl också Ester Nilssons problem - hennes rationella resonemang går inte att tillämpa
på människors känslor. Utan tvekan är det Lena Anderssons språk som gör hela romanen!
Betyg
Ester träffar Hugo Rask och faller pladask för honom. De inleder ett förhållande och hon kapitulerar inför hennes överväldigande känslor. Dessvärre visar inte Hugo samma intresse ju mer tid de spenderar med varandra. Det hela utvecklas till en ytterst ojämlik situation där Hugo mer ser henne som ett tillfälligt nöje och där Ester uppslukas av sina känslor totalt. Trots att hon har ett rationellt förhållningssätt till det mesta i livet slås det helt ur spel när det gäller Hugo.
Jag har alltid tyckt att Lena Andersson är en vass skribent, och jag undrar om inte detta är det bästa jag läst av henne? Jag kan känna igen de här överväldigande känslorna hon ger uttryck för även om de kanske är vanligare hos yngre människor. Dessutom ger hon ett träffande nidporträtt av det manliga konstnärsgeniet med det stora vänsterhjärtat och de aldrig sinande flosklerna. Nej, grymt bra, ska läsa fortsättningen så fort jag kan!