
1914 publicerades James Joyces Dublinbor, hans första viktigare verk och sedan dess en klassiker. I 15 noveller som utspelar sig i samma värld som hans mästerverk Ulysses skildrar Joyce vanliga män och kvinnor som rör sig genom den irländska huvudstaden. Berättelserna går från barndom, ungdom och mogen ålder, och ger en vision av en stad stelnad under engelskt förtryck, samtidigt som hoppfullhet och humor spelar en viktig roll.
Visa mer
Recensioner
Betyg
Läser Dublinbor i Erik Anderssons nyöversättning. Vet inte riktigt vad jag förväntade mig av läsningen? Härom sommaren läste jag Joyces Ulysses, den också nyöversatt av samme Andersson, och det var en fröjd att umgås med den. Oefterhärmlig. Men jag blev lika tagen av Dublinbor. Vilken författare denna Joyce.
Betyg
Vilka ljuvliga noveller. Jag kommer att tänka på Hjalmar Söderberg av någon anledning. Omsorgen om och respekten för personerna, och den mjuka framställningen. Vemodigt och samtidigt skarpt. För Joyce är ingen snäll farbror som skriver sagor. Det biter till ordentligt i varje novell. Betyget hade blivit högre om det inte varit för novellen Nåd. Den var omöjlig att begripa sig på, spretig och verkade inte klar. Belöningen kommer dock i den sista novellen, De döda, som är mästerlig.
2011-04-13
Betyg
Flera av novellerna känns mest som intressanta bagateller, som förvisso säger mer om människan än man först tror. Men så finns också ett par tre helt fantastiska historier, kanske framförallt den sista (och längsta) som lyfter hela samlingen till en fyra. Dubliners är en bra, trevlig och lättläst(!) uppvärmning inför Ulysses...