
"Frank, det här är min lillebror John." Han tittar upp och ser på mig. Jag håller andan. Hans ögon är elektriska. Svarta som ett natthav där blixten slagit ner. Utan att släppa mig med blicken reser han sig upp, ler och sträcker fram handen. Jag tar två steg fram och fångar den. Hans handflata är sval. "Hej John." Du, bara är en romantisk och hjärteknipande historia om sextonåriga John som blir kär i den två år äldre Frank. Frank är oturligt nog redan är tingad av Johns storasyster Caroline. Och Caroline är van att få som hon vill. John är van att backa, men det tänker han inte göra nu. Dessutom har Frank en egen vilja. Och ett krossat hjärta i bagaget, vilket krånglar till saker. Det handlar också om en bästis, ett båthus, en pappershandel, ett hustak med utsikt över hela Uppsala, Nick Drake, Räddaren i nöden, tusen papperstranor och trädgårdsrosor från Svartbäcken. Och så en hel del...
Visa mer
Recensioner
Betyg
Du, bara var en rejäl snackis när den kom. Alla som läste den älskade den. Verkade det som. Jag blev ju så klart nyfiken så jag var med i en utlottning av den. Och vann. Sedan har den av okända och oförklarliga skäl blivit stående oläst. När jag uppfann den prioriterade hyllan så flyttade jag den dit. Det hjälpte fortfarande inte. Jag hade, på riktigt, tudelade känslor för den här boken. Innan jag ens hade läst den. Det där med tokhyllade och hajpade böcker är så jobbigt. Till slut hade den ändå stirrat tillräckligt länge på mig och jag plockade äntligen fram boken.
Egentligen blir jag mest ledsen över att jag alldeles uppenbart har flera dolda pärlor olästa i min hylla. Det är inte första gången som det visar sig att en hyllvärmare (denna är het även på andra sätt) är precis så där bra som typ alla andra tycker. Ibland har de alltså rätt, de där tokhyllarna. Även om jag kanske inte tokhyllar, men i alla fall hyllar.
Det allra bästa med Du, bara är att det överhuvudtaget inte finns några problem förenade med att det är John och Frank som är kära. Två killar alltså. De är bara två personer som är kära. Det är oerhört befriande. Kärleken är tillräckligt komplicerad som den är.
OBS! Detta är en kraftigt förkortad text. Hela finns på min blogg https://bokslut.blogspot.com/2021/07/du-bara-av-anna-ahlund.html
Betyg
Hjärtskärande, vacker, romantisk och helt enkelt fint skriven!
Detta var första gången jag läste något av Anna Ahlund och jag var fast från sida ett! Hon har ett sånt himlans "flow" som får sidorna att svepa förbi i ett. Om jag hade velat (vilket jag inte ville eftersom den inte fick ta slut för fort) så hade detta lätt varit en sån bok som man kan läsa på några timmar.
John, Frank, Elli och Caroline (även Alexander) var karaktärer man snabbt började tycka om och det kändes som man kom dem väldigt nära under bokens gång. Närmast kom man självklart John eftersom han är huvudpersonen men även Frank blev en karaktär som man sakta fick lära känna bättre.
Johns och Franks romans är både vacker och hjärtskärande. Jag går inte in mer på verken romans eller det sistnämnda eftersom jag inte vill råka spoila något.
Jag skulle helt klart vilja läsa en bok till om karaktärerna i denna boken, då det för mig kändes som ett ganska öppet slut. Men absolut inte ett sånt öppet slut där man inte får reda på någonting alls. Mer ett öppet slut som inte helt stänger dörren för en uppföljare.
Jag rekommenderar verkligen "Du, bara" för alla bokslukare (och icke-bokslukare) och alla åldrar. En fin berättelse om två killar som faller för varandra (men inte utan komplikationer) kan ingen säga nej till.
Tack @anna.ahlund för att jag fick läsa din bok och lära känna John, Frank, Elli och Caroline. ❤️Jag ser fram emot att läsa mer av dig.
❤️Du kan hitta min recension + en kreativ bild där boken är i fokus på min Instagram: @sannareads
Betyg
Jag har läst ganska mycket om den här boken, tyckte väldigt mycket om presentationen av både baksidestexten och omslaget men samtidigt tänkt att den säkert är upphypad ganska rejält men kände ändå att jag verkligen ville läsa den eftersom jag tycker att det behövs sådana här böcker, om killars kärlek till andra killar, så jag ställde mig i reservationskön på biblioteket efter att ha väntat i ett par månader på att exemplaren skulle finnas inne. Bara det säger en hel del tycker jag. Jag fick ställa mig i reservationskö efter ett par månader, så många har velat läsa den.
När jag väl fick hämta den valde jag att börja läsa den, trots alla andra böcker i min hög. Jag var nyfiken, och ville se om jag skulle tycka om den så mycket som jag hoppades på att jag skulle göra. Det gjorde jag såklart inte, men jag behövde inte bli ett dugg besviken för jag tyckte om den så mycket mer än vad jag trodde. Att det är en ungdomsroman (alltså en bok som behandlar en ungdoms hinder och prövningar) spelar ingen som helst roll. Allt lever och jag dras med på en gång.
Karaktärerna är trovärdiga och självklara. Jag vill kunna vara som Ellie, Johns bästa kompis, och ett tag i början var jag faktiskt tvungen att lägga bort boken ett tag bara för att jag som 29-åring inte vågar vara så mycket mig själv som Ellie och John vågar, som 16-åringar.
Boken är lättläst och flytande, det går fort men det beror också mycket på att jag faktiskt inte ville sluta läsa. Igår kväll satt jag mig med sovande barn i famnen, bara för att hinna läsa så mycket som möjligt. Och det, mina damer och herrar, det är ett väldigt gott betyg.
Betyg
En av de bästa ungdomsböckerna jag läst på väldigt länge. Blev helt varm och pirrig inombords! Så otroligt skönt att ibland kunna läsa en bok där kärlek kan få vara normbrytande, utan att det görs någon stor grej av det eller överhuvudtaget uppmärksammas. Har verkligen saknat detta.