Ljudbok

Drömmen om ett träd

Lunde, Maja

| 2023

Flag from sv

21


Longyearbyen 2110: Djupt i bergen, långt norrut, ligger ett valv fyllt med frön från världens alla hörn. Tommy växer upp i Svalbards brutala landskap, med två bröder han vill göra allt för och en mormor som är valvets fröskötare. Sedan drabbas Longyearbyen av en katastrof. Tommy, hans bröder och mormor är bland de få som är kvar. Sex ensamma människor i ett öde landskap, i besittning av en skatt som världen trodde hade försvunnit för alltid.Samtidigt, långt borta, lever Tao på minnena av sin son Wei-Wen, som hon förlorat. Varje dag är lika, hon är ledsen och hon svälter, som resten av folket, i en helgedom och utarmad natur, där många arter har försvunnit. Men allt förändras den dagen Tao blir ombedd att leda en expedition norrut. Målet är Svalbard och fröerna.MedDrömmen om ett trädavslutar Maja Lunde en av de stora romansatsningarna i skandinavisk litteratur det senaste decenniet....

Visa mer

Skapa konto för att sätta betyg och recensera böcker

Recensioner

E

Ewa H

2023-10-05

Betyg

En fascinerande och gripande historia om människans och naturens överlevnad på gott och ont. Mycket välskriven! (men jag förstår inte hur förlaget kan skriva "mormor" i stället för "farmor" i presentationen av Lundes roman...)

Sara Hellberg

2023-05-23

Betyg

Jag såg SÅ mycket fram emot denna sista del, men tyvärr följde den trenden i kvartetten, att de tappat allteftersom. Binas historia en solklar 5a, Blå en 4a, Prewalzkis häst en 3a och denna också en 3a.

Storyn som på pappret var så intressant förvaltas inte särskilt väl och jag upplever att författaren fördelar sidor och fokus ojämnt och konstigt, vissa passager hastas igenom och andra får extremt mycket utrymme och segar ner boken. Huvudpersonen är helt seriöst störig och trög. Twisten är noll procent förvånande. Klimat-fokuset känns inte längre bara genuint och självförklarande utan författaren har valt att tala till läsaren direkt via rollfigurernas tankar, vilket jag tycker blir lite stelt och uppfordrande - även om jag instämmer i sakfrågan. Är också helt allergisk mot författargreppet att få till tillbakablickar genom att beskriva hur en karaktär typ tittar på sleven och kommer att tänka på sin far som också åt gröt och jadajada sen kommer det en berättelse om något som hände i barndomen. Tycker att hon jobbat bättre med tidshopp i sina tidigare romaner, utan omsvep bara förflyttat handlingen dit hon vill.