Martin lever ett liv som egentligen är helt okej. Han är i yngre medelåldern och jobbar som socialarbetare på Sexköparsektionen, han åker ut med poliser och gör tillslag på bordeller i Stockholm. Han bor på Södermalm med sin fru Ellen och sin tonårsdotter Maja. Han har rentav skrivit några monologer som han har fått uppförda, även om det var längesen. Han är förälskad i en yngre polis, och är plågsamt medveten om att han aldrig kommer att göra något åt det.När en av hans klienter hamnar på sjukhus efter ett självmordsförsök blir han övertalad att ta hand om klientens hund Rulle. Det är tänkt som en tillfällig lösning, men i mötet med hundens villkorslösa kärlek sätter sig starka och oväntade känslor i rörelse inom Martin. Drick värmen ur min hand är en vemodig berättelse om en man som börjar ompröva de flesta av sina relationer och så sakteliga inser vidden av sin ensamhet, mitt i en Stockholmsvardag...
Visa mer
Recensioner
2020-11-12
Betyg 
En varm och vemodig berättelse om Martin. En ensam man som börjar fundera och ifrågasätta sin tillvaro, relationer och känslor. Stark 3:a
2017-12-27
Betyg 
Sårbar antihjälte möter kärlek hos hund
Bengt Ohlsson är bäst när han skriver om personliga relationer i den stad och miljö som är hans egen - samtidens Stockholm. Då firar hans lyhördhet vardagliga litterära triumfer.
När han däremot vill vara pretentiös och finkulturell - som i romanen Gregorius efter ryktbar pastor hos Hjalmar Söderberg - blir det mest långtråkigt och tröttsamt. Jo, jag vet att 2004 års Augustprisjury gjorde en annan bedömning.
Drick värmen ur min hand handlar om socialarbetaren Martin, som jobbar åt polisens sexköparsektion. Han är en kvick och omtyckt person med svalnade författardrömmar, en riktig sällskapsmänniska med fru och tonårsdotter på Söder. Men han saknar passion i äktenskapet och känner sig rätt misslyckad som förälder.
Han söker erotisk spänning genom att i smyg beundra en kvinnlig kollega. Både gläds och våndas över om hon bär på samma känslor.
Martin är en man med nära till tårarna. Bakom en glättig yta kämpar han mot sina mindervärdeskänslor, sin sociala status, sin sorg över tidigare förhållanden med kvinnor han sårat och gjort slut med. Vilsenheten tangerar någon enstaka gång tanken på suicid, att bara gå ut i vattnet och låta sig försvinna.
Allt förändras när Martin övertalas att ta hand om en klients hund. Här möter han en kravlös okomplicerad glädje som sällan existerar i mänskliga relationer. Hunden erbjuder kärlek och motion och nya sätt att se på tillvaron.
Detta lyckliga tillstånd hotas när klienten oväntat kräver att få tillbaka sin jycke. Martin hamnar i en existentiell kris.
Bengt Ohlsson har säker blick för situationer i vardagen. Hans karaktärer fångas i deras motsägelser. Psykologisk skärpa och ett rikt bildspråk, även om en och annan metafor kunde ha skippats: ”Hans självanklagelser var som ett tuggummi som tappat smaken”. Prosan är föredömligt enkel och chosefri. Dialogen känns ofta på pricken.
Tack Bengt Ohlsson för dina sårbara antihjältar.
2016-10-13
Betyg
Martin är trött på småborgerligheten och kärleken till hans fr Ellen har svalnat. Av en anledning får han ta hand om en hund. Promenaderna och kärleken till Rulle öppnar upp för både känslor och tankar.
Den känns vemodig men med sarkasm och en torr humor. Mycket bra!
2016-09-30
Betyg
Ibland känns den som en helt vanlig banal historia om en man och hans hund, men emellanåt kryper sig något mer in. Torr humor, ironi, driv. Att vara ensam i det lilla och i det stora. Samtidigt.
