Hon stirrar på dimman och ser hur den på nytt tjocknar, mörknar, sväller. Nu är den inte tyst längre. Inifrån tjockan hör hon ljud väsande, morrande och fräsande läten som från ett rovdjur som fått korn på sitt byte och vet att det inte finns någonstans för bytet att fly. Olivia vet inte vad hon ska tro. Vad är det för en ondskefull dimma som lurar där moster Blenda bor? Är den på riktigt? Eller är det någon som skapar den? Kanske grannen som hänger döda kråkor i körsbärsträdet. Kommer dimman att sluka Olivia? Eller kan hon med den märkliga Felicias hjälp hitta ett sätt att förgöra ondskan? Linda H Axelsson har tidigare skrivit mysrysaren Spökkullen. Hennes andra bok Dimhäxan är en spännande och kuslig roman för bokslukaråldern.
Visa mer
Recensioner
2019-10-18
Betyg 
Jag har läst Dimhäxan av Linda H Axelsson, boken är utgiven av Idus förlag 2019. Det är påsklov och Olivia ska vara hos moster Blenda hela lovet. Olivia brukar tycka om att åka till henne och hjälpa till i krukmakeriet och i bokbussen som Blenda kör. Men här gången känns det inte lika bra. Olivia hörde att pappa och Blenda grälade när de pratade i telefonen. Av någon anledning ville plötsligt Blenda inte att Olivia skulle komma den här gången. Olivias mamma är död och pappa skulle iväg på konferens i Tyskland, så Blenda hade inget annat val än att ta emot Olivia. När Olivia väl kommer till Blenda så är det inte riktigt som det brukar, grannen har döda kråkor i trädet, en ondskefull dimma lägger sig över bygden och så försöker Blenda att dölja en tidningsartikel för Olivia… Jag tycker att Dimhäxan är jättespännande och jättebra! Språket flyter bra och boken fångar mitt intresse från första sidan. Jag gillar karaktärerna som känns genuina. Ett perfekt boktips till läslovet för barn i ålderskategorin 9-12 år som vill läsa en lagom läskig och mycket spännande och bra bok!
2019-10-09
Betyg
Precis sådana här böcker är lagom att läsa ibland, även för vuxna. Det är spännande men lättläst och i det här fallet gillar jag att det handlar om äldre barn. Linda H Axelsson har skrivit väldigt bra och djupgående karaktärer och man får lära känna Olivia väldigt bra.
Samtidigt är det här en bra lektion i att inte döma någon efter utsidan, eftersom allt inte är vad det verkar, plus att det är öppet och ärligt från Olivias sida, så vi får verkligen följa med tankegångarna.
Den är lite läskig och allt slutar inte i rosafluff, som man ändå så gärna vill tro. Det gillar jag också, att det faktiskt inte behöver lindas in. Bara för att man löser ett problem, kommer det inte automatiskt att gå tillbaka till hur det var innan. Dimman är faktiskt riktigt otrevlig och jag är glad att jag läste den när inte dimsäsongen hade startat, för då hade jag kanske blivit lite mer nervös.
Persongalleriet är lagom stort och jag fastnar lite särskilt för Felicia, som känns genuint omtänksam och snäll.
Språket är flytande, lättläst och bra. Passar genren.
