Tidskriften Millennium har fått nya ägare. Elaka tungor hävdar att tiden har sprungit ifrån Mikael Blomkvist och han funderar på om han borde göra något annat. Lisbeth Salander är rastlös. Hon medverkar i en hackerattack till synes utan någon särskild anledning. Hon tar risker hon vanligtvis är noga med att undvika. Det är inte likt henne. En sen natt ringer professor Frans Balder, en ledande auktoritet inom AI-forskning, till Blomkvist. Balder säger sig sitta på världsavgörande information om amerikanska underrättelsetjänsten. Han har dessutom haft kontakt med en ung kvinnlig superhacker, som bär vissa likheter med en person Blomkvist känner väl. Mikael Blomkvist börjar hoppas på det scoop som både han och Millennium behöver. Lisbeth Salander har som vanligt sin alldeles egen agenda. I Det som inte dödar oss fortsätter berättelsen. Det har blivit dags för deras vägar att korsas....
Visa mer
Recensioner
2020-10-28
Betyg 
Viss spänning men var finns magin i karaktärerna som Stieg Larsson skapade? Urvattnat.
Betyg
Det är möjligt att jag tyckt bättre om boken om den inte gav sig ut för att vara skriven i Stieg Larssons anda. Som en fortsättning på Millenium serien blev den en stor besvikelse. Det är flera månader sedan jag läste den och jag har inte läst 5 och 6 i serien än. Kanske ger jag dem en chans senare men än så känner jag ingen längtan efter det.
2019-08-14
Betyg 
Sticker ut hakan och säger att den här är bättre än Stieg Larssons böcker i serien!
2018-10-04
Betyg 
Ett ändlöst babblande och långa textutfyllnader kånns det som, den kommer aldrig igång riktigt. Ett dåligt försökt att haka på ett vinnande koncept med millenium bara för att tjäna pengar! Läs något annat är mitt råd.
2018-09-14
Betyg 
Det är svåra skor att fylla, att skriva en fortsättning på en älskad trilogi. Jag tillhör dem som gillade Millennium-trilogin, trots att jag egentligen inte är ett stort fan av deckare. Men Stieg Larsson gjorde det på ett stilfullt, trovärdigt sätt där det märktes att hans grund var inom den grävande journalistiken.
Den som tar över, David Lagercrantz, har också sin grund inom journalistiken och blev utsedd att ta över och skriva den fjärde delen, Det som inte dödar oss, i Millennium-serien. Han utvecklar de båda huvudkaraktärerna, Mikael Blomkvist och Lisbeth Salander, på ett trovärdigt sätt, att det finns mer under ytan på dem än vad Larsson lät påvisa. Även de andra, mindre, karaktärerna är trovärdiga och även i denna bok handlar det mycket om män som hatar kvinnor, det tema Larsson valde som grund för Millennium-serien.
Storyn känns lite för invecklad, som att Lagercrantz tog sig vatten över huvudet och ville visa att han också kunde skapa en korruptionsskandal. Dessutom var det väldigt segt i början, nackdelen med att skriva en fristående uppföljare är att allt måste berättas för dem som börjar med denna bok. Det var introduktion av många av karaktärerna, deras motiv, händelser omkring dem som inte förde historien framåt.
Med det sagt hade jag ändå svårt att lägga ner denna bok, när den väl kom igång. Språket är lättflytande och det händer mycket vilket gör att det är lätt att lägga många sidor bakom sig på kort tid. Rätt trevligt hade jag ändå när jag läste boken.
2018-07-27
Betyg
Spännande. Obehagligt realistisk. Något förändras (försämras) i språket i andra halvan av boken. Undrar varför.
2018-06-24
Betyg 
Lagercrantz gör ett gott jobb att ta över efter Stieg Larsson, men det blir lite för mycket av det goda emellanåt. Lite för machoaktigt, lite för hårdkokt, lite för ivrig att efterlikna originalet kanske. Något odefinierbart saknas i alla fall...
2018-02-27
Betyg
Har äntligen tagit mig för att läsa David Lagercrantz första Millenniebok. Älskade Stieg Larssons första tre. Jag gillar David L som person väldigt mycket, men har inte läst något av honom tidigare. Jag hade höga förväntningar, tänkte att David är en första klassens författare, en som skriver finlitteratur, som kan sitt hantverk och som jag tänkte skulle lyfta Millennie-trilogin till nya höjder. Jag måste tyvärr säga att jag blev något besviken. Det är absolut inte dåligt. Inte alls. Men alltför ofta fann jag mig själv sittandes på läktaren efter att jag hamnat i beskrivningar, meningar, scener som kändes konstruerade. Det känns som ett hastverk, trots att jag vet att han lagt ner väldigt mycket tid och ansträngningar på att skriva boken. Har t ex problem med intrigen; att Lisbeth S skulle ha en tvillingsyster som är lika ond som sin pappa är ett av de tydligaste exemplen på när jag hamnade vid sidan om planen. Men, detta till trots, gillar man de tre första tycker jag absolut att man ska läsa även denna med stor behållning.
2018-02-16
Betyg
Bra, men inte samma intelligenta intrig som Stieg Larsson. När man lägger ifrån sig boken har man känslan av, var detta allt!?
2017-10-08
Betyg
Bra fortsättning på millenniumböckerna. Intressanta karaktärer och medryckande intrig.
2017-09-16
Betyg
När jag började läsa Millennium 4 var jag orolig, skulle Lagercrantz kunna ta vid var Stieg Larsson lämnade, och när jag hade läst boken var jag lycklig och lättad - magiken fanns där! I Millennium 5 finns tyvärr inget av detta - storyn är råddig, oklar, vissa lösningar extremt krystade, och författaren har försökt kompensera brist på handling med meningslös action och blod. Han har totalt tappat det som gjorde Millennium 1-3 till den makalösa framgång den var - samspelet, magiken mellan huvudpersonerna, och en tät, spännande historia att berätta. Jag hoppas att det inte blir flera böcker - låt Millennium vila i frid.
2017-07-10
Betyg
En okej uppföljare. Men bara okej.
Egentligen borde den ha ännu sämre betyg, för den usla insatsen till en uppföljare, men det har egentligen väldigt lite med boken som sådan att göra. David är en helt okej författare, och han har kokat ihop en okej historia.
Men den är inte mer än så.
Millennium-serien måste ha lika många förslag på uppföljare som Harry Potter (typ). Jag undrar stilla om detta verkligen var den bästa, den mest värdiga, den mest spännande och den mest underhållande?
2017-07-10
Betyg
En okej uppföljare. Men bara okej.
Egentligen borde den ha ännu sämre betyg, för den usla insatsen till en uppföljare, men det har egentligen väldigt lite med boken som sådan att göra. David är en helt okej författare, och han har kokat ihop en okej historia.
Men den är inte mer än så.
Millennium-serien måste ha lika många förslag på uppföljare som Harry Potter (typ). Jag undrar stilla om detta verkligen var den bästa, den mest värdiga, den mest spännande och den mest underhållande?
2016-11-24
Betyg
Tycker att Lagercrantz håller stilen rätt bra men historien känns tunnare än tidigare.
2016-11-22
Betyg
Nu har jag läst det som har kallats för den fjärde Millennium boken. Boken "Det som inte dödar oss" där vi skulle få följa Lisbeth Salanders och Mikael Blomkvists fortsatta äventyr trots att originalförfattaren Stieg Larsson numera är död. Det är alltså inte det där ofärdiga manuset som Stieg Larssons fru håller på som vi får ta del av. Mina åsikter har varit kluvna kring detta. Jag tycker att en författare som tar sig an Stieg Larssons karaktärer pinkar på hans grav om man får vara lite metaforisk. Men nåväl. Jag ska berätta lite om handlingen först och sen berätta vad jag tyckte om boken.
Tidskriften Millennium har fått nya ägare. Elaka tungor hävdar att tiden har sprungit ifrån Mikael Blomkvist och han funderar på om han borde göra något annat.
Lisbeth Salander är rastlös. Hon medverkar i en hackerattack till synes utan någon särskild anledning. Hon tar risker hon vanligtvis är noga med att undvika. Det är inte likt henne.En sen natt ringer professor Frans Balder, en ledande auktoritet inom AI-forskning, till Blomkvist. Balder säger sig sitta på världsavgörande information om amerikanska underrättelsetjänsten. Han har dessutom haft kontakt med en ung kvinnlig superhacker, som bär vissa likheter med en person Blomkvist känner väl.
Mikael Blomkvist börjar hoppas på det scoop som både han och Millennium behöver. Lisbeth Salander har som vanligt sin alldeles egen agenda. I Det som inte dödar oss fortsätter berättelsen. Det har blivit dags för deras vägar att korsas. Ännu en gång.
Något som man tydligt märker när man börjar att läsa boken är att det inte är Stieg Larsson som har skrivit den. Den saknar en del av den ton som karaktäriserar Larssons böcker. Det är mycket mer datatermer och hackerverksamhet än i Stieg Larssons böcker. Samt är det nya karaktärer och gamla som får mer fokus än Lisbeth Salander. Det är inte förrän på slutet hon hamnar mer i fokus och det är om henne jag är mest intresserad av att läsa. Det blir förstås spännande till slut. Men transportsträckan till spänningen är lång. Det nya elementet i bokens handling som tillför lite är relationen mellan Lisbeth Salander och en autistisk pojke och hur de lyckas med att knäcka en komplicerad matematisk kod tillsammans. Men känner ändå inte lika mycket för den här boken som jag kände för Millennium trilogin. Visst Lisbeth Salander är sig lik. Men det räcker inte fullt ut när hon bara dyker upp på allvar då man nästan har läst ut boken.Mest får man följa arbetet på Millennium redaktionen. Vad som är lite positivt är att Erika Bergers och Mikaels relation inte pågår lika intensivt. Man får förhoppningar om att det istället ska hetta till mellan Mikael och Lisbeth och att de ska bli ett par till slut. Men det som gör mest upprörd är nyheten om att ytterligare en amerikansk version av Millennium böckerna äntligen ska bli av. Men inte "Flickan som lekte med elden" som är min favorit. Istället hoppar de över den och "Luftslottet som sprängdes". Det är helt fel. Man kan inte ignorera Lisbeth Salanders bakgrund som förklaras i de böckerna och det refereras även till dessa händelser i den här fjärde boken. Så jag känner mig blåst på konfekten. Visst de får göra den här oäkta Millennium boken till film. Men gör i så fall de andra först. Annars tycker jag att skådisarna i första filmen borde bojkotta projektet. Det är sammanfattningsvis vad jag tyckte om boken. Det var segt att ta sig igenom den och jag har hållit på att läsa boken i några månader för att jag ett tag trodde att hela boken skulle vara lika tråkig. Men till slut så tog jag mig igenom den då Lisbeth Salanders namn började att dyka upp allt mer då slutet av boken närmar sig
Jag kan rekommendera boken som en underhållande deckarroman. Men inte mer än så. Förvänta er inget mästerligt i stil med Stieg Larsons Millennium trilogi. I så fall blir ni besvikna. Men lite intressant är det att även få lära känna Lisbeth Salanders syster i boken. En svag trea av fem möjliga får boken "Det som inte dödar oss" i betyg av mig.
2016-08-13
Betyg
Inte för en sekund glömmer jag att Stieg Larsson tyvärr inte skrev denna roman. Det saknas alltför mycket i berättelsen, lite taffligt och stundtals "gubbigt" och den "riktiga" Lisbeth finns inte där. Men det ÄR en MYCKET spännande historia! På ett ställe mitt i boken kom jag på mig själv med att hålla andan.
2016-08-13
Betyg
Inte för en sekund glömmer jag att Stieg Larsson tyvärr inte skrev denna roman, det saknas alltför mycket i berättelsen och den "riktiga" Lisbeth saknas. Men det är en mycket spännande historia.
2016-06-30
Betyg
Hade inga höga förväntningar på den här, det visade sig vara helt felaktigt. Vi har sålt mängder av den och jag blev positivt överraskad när jag läste den. Det är riktigt bra, om man jämför med de gamla Stieg Larsson-böckerna så är det bättre än 2:an och 3:an och minst lika bra som 1:an. Mycket nöjd!
2016-04-14
Betyg
Något tunn i både sidantal och historia/handling, hade större förväntningar för boken och blev lite besviken.
2016-04-05
Betyg
Mycket stark 4.a. skickligt skriven. Jag var hela tiden nyfiken på hur det skulle sluta. Saknad kanske den där riktiga spänningen men historien var bra.
Betyg
Mikael Blomkvist är inte ett riktigt lika hett namn som för några år sedan. Han börjar fundera på att ägna sig åt något annat än journalistiken, men helt plötsligt får han ett telefonsamtal från en professor Frans Balder som säger sig ha något viktigt att berätta. Han beger sig till honom men något händer, och än en gång korsas Lisbeth Salanders och Blomkvists vägar... Helt klart läsvärt, och en värdig uppföljare. Märks inte så mycket att det är en ny författare ? språk och patos är detsamma. Huruvida den kommer bli lika ikonisk som de tidigare böckerna är svårt att säga, så jag nöjer mig med en stark trea i betyg. Har svårt att se att någon som gillade de tre första böckerna kan hålla sig borta från denna...
2016-02-23
Betyg
Nja... Lite väl mycket av matematik. Gjorde inte att boken blev bättre, snarare långdragen. Inget riktigt sting.
2016-02-23
Betyg
Väldigt positivt överraskad till boken! Tyckte den var väldigt bra och spännande. Var ju väldigt länge sen jag läste Stig Larssons böcker så det kan ha spelat in att jag inte riktigt minns språk etc, det skiljer sig säkert men som sagt inget jag stör mig på. Rekommenderar den!
2016-02-07
Betyg
Bättre än förväntat! Jag tror inte jag skulle höjt män som hatar kvinnor lika högt idag som 2005 då jag läste den. Jag tycker det är bra tempo i boken och det är mycket LISBETH ! Men slutet snöar in sig på för mycket detaljer för min smak! Men boken är svår att lägga ifrån sig innan jag läst klart. Värd att läsa.
2016-02-06
Betyg
Osannolik och i vissa delar förutsägbar men ändå blev jag fast i den spännande handlingen. Stefan Sauk är fantastisk som uppläsare.
2016-01-23
Betyg
Otroligt nerköp och ett cyniskt utnyttjande av Stieg Larssons mästerliga produktion!
Lagercrantz sega, oändliga, malande utläggningar som vill förklara hur karaktärerna tänker/resonerar osv, den närmast töntiga och mycket osannolika intrigen och händelseutvecklingen, ger ett pinsamt intryck, när man är van vid Stieg Larssons förmåga att behandla språket och skapa fängslande böcker. Enda gemensamma nämnare är att Stieg Larssons huvudpersoner återkommer också här + namnet Millenium!
Totalt bortkastade pengar - köp inte boken, eller vänta tills den reas till lägsta kostnad eller kan lånas på ditt bibliotek !
2015-12-23
Betyg
Det är inte Stieg Larsson och det märks på språket men andra delen av boken är ändå spännande.
2015-11-26
Betyg
Ja vad ska en säga... en uppföljare, en fortsättning, men fristående, av en annan person i författarens anda... så var det väl jag förstod hur denna bok promotades... Jag har inte läst de tidigare böckerna om Salander och company och har aldrig varit sugen, även om jag gillade filmerna. Nu var det då dax att sätta tänderna i denna bok tack var ett val min ena bokcirkel gjorde... Nåväl, boken handlar om mord, om Salander och hennes knepiga uppväxt, om Millenium och dess författare, där Mikael är den som står i fokus... och så denna lille pojke med funktionsnedsättning som kommer att få den centrala rollen som knyter samman alla personer och händelser... Nåväl det kunde väl varit käckt och spännande men inte lockar det mig... Jag blir brutal-irriterad över vilka ord som används i presentationen av pojken, idiot och efterbliven... till och med pappan i boken kallar sin son detta och andra karaktärer oxå... jag menar, vilken förälder 2015 kallar sitt barn för idiot och efterbliven... hallå research!!! upprörande om ni frågar mig!!
Utöver den irritationen så tycker jag boken handlade för mycket om tekniska data grejor på ett så detaljerat sätt att jag totalt tappade lusten och tråden att läsa vidare... Det finns dock ett par sidor här och där som blir intressanta, det är väl när relationer och dess komplexitet kommer i fokus, vilket det är på tok för lite av... det bränner aldrig till, jag hänger inte med i sammanhanget, och är tämligen glad när boken är slut...
2015-11-12
Betyg
Bra och spännande! Men mycket beror på hur man läser boken, som i mitt fall kunde jag läsa längre partier och boken blev på så sätt mycket bra. Jag valde mellan 4 och 5. Det blev 5!
2015-11-03
Betyg
En av de yngre medlemmarna i min lokala bokcirkel beslutade sig för att vi skulle komma att läsa denna bok. Och det var väl en viss läsupplevelse, men på samma gång så uppskattar jag inte böcker inom kategorin action. Därför får jag inte ut något som helst av den, och den lämnar inte efter sig något. Två solar.
Betyg
Så spännande! En riktig bladvändare svår att lägga ifrån sig. Lisbeth Salander är även i David Lagercrantz´s tappning en härlig huvudperson. Lägg därtill savanten August, 8 år, och du får en mycket annorlunda deckare. Alla matematiska formler behöver man inte förstå för att klara handlingen, ingen idé att ens försöka. Men det är fantasieggande med hackermiljön där Salander inte väjer för USA:s NSA eller ryska duman. Korta kapitel, ibland med parallellhandling, snabbar upp tempot. En vårdig uppföljare till Stieg Larssons Millennium-serie.
