Thomas Bodströms berättelse om sin uppväxt handlar om honom och hans familj, men här finns en person som träder fram extra tydligt, och det är hans mamma Vanja. Hon som alltid stått Thomas nära, men som i slutet av sitt liv drabbas av Alzheimers och bit för bit försvinner bort. Vanja kom från en mycket konservativ och borgerlig miljö i Jönköping. Hon gifte sig med Lennart Bodström, en inbiten socialdemokrat, skötte hem och hushåll och barn, samtidigt som hon månade om sitt yrke som lärare. Så småningom blev hon också en engagerad minister- och ambassadörsfru med stor social begåvning. Mamma Vanja var den som alltid försvarade och stod upp för sin son. Hon hejade på Thomas när han ville satsa på fotbollen, gladdes åt hans advokatkarriär och framgångar som författare, och tyckte att det var självklart att han skulle tacka ja till att bli justitieminister. Hennes sjukdom drabbar både henne...
Visa mer
Recensioner
2014-08-24
Betyg 
Jag gillade den här boken. Avsnitten i nutid där Thomas Bodström berättar om hur Altzheimers påverkar familjen runtomkring är både komiska och skrämmande. Det tragiska med sjukdomen är att den ju egentligen först och främst drabbar den närmaste familjen då den som är sjuk mer och mer lever i sin egen värld. Tillbakablickarna där man får läsa om hur Thomas Bodström var som barn och ungdom visar på att även advokater och justitieministrar varit unga och oförståndiga.
2014-08-05
Betyg 
En ointressant historia. Borde rimligen finnas mycket att berätta, men det drunknar i JAG (lätt att uppfatta som osympatisk dessutom).
Bokfrun gillar
2014-06-12
Betyg
Jag, jag, jag, jag, jag, mamma, jag, jag, jag. Alldeles för mycket Thomas i denna bok, hade förväntat mig mer om hans mamma och hennes sjukdom. Och det här med att han försöker spela "cool" med skolk, snatterier osv i tonåren, att han själv verkar tycka att han var en bad ass...nej. Måste säga att jag tyvärr blev besviken på boken.
Bokfrun gillar
