I slutet av 70-talet har Elena hunnit ge ut flera kritikerrosade böcker men är djupt olycklig i sitt äktenskap med Pietro. Hon har istället inlett ett förhållande med sin ungdomskärlek Nino och väljer att flytta tillbaka Neapel med sina båda döttrar för att komma närmare honom. Samtidigt tvekar hon att återuppta kontakten med Lila, som aldrig fjärmat sig från deras gemensamma ursprung, men numera är framgångsrik egenföretagare i databranschen och har en stark ställning i kvarteret. Lila hjälper många av deras gemensamma barndomsvänner ekonomiskt och har nästan ersatt bröderna Solara som kvarterets välgörare. Elenas och Lilas vänskap blir trots allt mer jämbördig nu när de är vuxna och de bor ett tag också grannar och hjälper varandra med skötseln av barnen. Men lugnet och stabiliteten är bedräglig och än en gång tar deras båda liv dramatiska vändningar vilket leder läsaren tillbaka till inledningen...
Visa mer
Recensioner
2022-12-17
Betyg 
Missade hajpen och började följa tv-serien istället. Blev så hänförd av den att jag bestämde mig för att läsa sista boken innan sista säsongen av tv-serien sänds. Och mamma Mia så hen skriver, Ferrante. En italiensk Fogelström. Toppklass!
2022-03-06
Betyg 
Under tiden jag läste boken tyckte jag att den var bra. Men nu när jag läst ut den är jag inte lika säker. Vad är det jag har läst? Vad handlar den om egentligen. Desto mer tid som går sedan jag läste den desto mindre gillar jag den.
Jag tycker nog att Ferrante har blivit lite väl upphajpad. Men tyvärr, likt del 2 i denna serie så föll den mig inte i smaken.
2021-11-25
Betyg
Härligt svart beskrivning av moderskapet! Mycket om utbildningsnivåer, klass och klassresor också, som jag kan relatera till. Fast de skillnaderna är förmodligen mer påtagliga i Italien.
Första halvan av boken var bäst. Gastkramande!
2020-10-13
Betyg
Vacker, sorglig och fängslande historia. Svårt att lägga den ifrån sig. Intressanta personporträtt och skildringar om olika individer, politik, fattigdom etc etc.
2020-05-15
Betyg
En enastående berättelse om Italien och framförallt Neapel. Hela serien har varit ett nöje att läsa. Tidsandan och stämningen. Kärlek, svek och sorg och inte minst vänskapen mellan väninnorna. Det har varit en fröjd att läsa Neapel kvartetten. Sorgligt att det är över. Stark 4:a
2020-03-19
Betyg
Sista delen i Elena Ferrantes serie om vännerna Lila och Elena. Jag rycktes inte med på samma sätt som de tre föregående böckerna, men denna är ändå bra. Som vanligt händer saker man aldrig hade kunnat förutspå och det fortsätter jag att uppskatta. Hela serien är väldigt verklighetstrogen och den är skriven med känslor som överförs till läsaren. Jag tycker att alla fyra böcker håller en hög standard men denna var nog ändå minst bra av de.
2019-01-11
Betyg
talbok, storytel
En superb tredje del och respektive avslutning i serien. Vardag och utmärkt prosa går som en röd tråd genom hennes böcker. Läs den!
Torbjörn Nilsson gillar
2018-09-23
Betyg
Känns ibland lite pratig, men det är ändå en utmärkt bok som avslutar Neapel-sviten.
2018-03-20
Betyg
Fin avslutning på kvartetten. Jag tyckte de hundra sista sidorna kändes lite stressade, som att man skyndade sig mot avslutet, men tyckte i övrigt mycket om den.
2017-12-23
Betyg
Inte lika bra som de tidigare delarna men väldigt bra och man vill fortsätta följa karaktärerna
2017-12-17
Betyg
Mångordigt om väninnorna i Neapel
Den fjärde och avslutande delen i Elena Ferrantes bejublade romansvit om väninnorna Lina och Lenu är den mest dramatiska. Men maffiauppgörelser och politiska mord är likväl potemkinkulisser i det psykologiska relationsdrama som spänner över 1 778 sidor.
Trots att titeln utlovar en förlust av ett barn dröjer den händelsen så pass långt in i handlingen att överraskningen blir total och närmast tillintetgörande. Här ska inga detaljer avslöjas. Men Elena Ferrante spinner en vibrerande väv av hur förlusten drabbar människor på det personliga planet och hur det spekuleras kring ett barns plötsliga försvinnande.
Sorg är alltid förtärande, sällan berikande, likväl ett ofrånkomligt tillstånd. Det hedrar Ferrante att hon inte lockas lägga ett deckarpussel och servera facit. Läsaren lämnas att dikta vidare utifrån romanernas ryggrad. Vad var det egentligen som hände? Och vart tog Lina vägen som sliten 60-årig kvinna?
Styrkan i detta romanepos är skildringen av den nära vänskapen - och rivaliteten - mellan två flickor i Neapel. Deras föräldrar och syskon, pojkvänner, makar, älskare... Inkännande personporträtt mot en bakgrund av politisk oro i Italien under ett halvt sekel.
Jag känner igen atmosfärer och miljöer från min egen barndom i 1950-talets Sverige och 1970-talets vänstervåg. Likheter och naturligtvis skillnader. Väninnorna är komplexa karaktärer präglade av sitt genetiska arv, miljön de växer upp i, tidens sydländska machokultur och omstörtande kriminella händelser. Kärlekens irrationella labyrinter tecknas med omsorg och utan pardon. De vuxna kvinnornas relation till sina barn och yrkeskarriärer fångas mästerligt av Elena Ferrante. Modersrollen står i fokus i romanbyggets fjärde del.
Samtidigt tycker jag att sista delen är den svagaste rent berättartekniskt. Till bristerna med hela romanprojektet hör även det onödigt digra omfånget. Det ska mycket till för att kunna undvika upprepningar och mångordighet när berättelsen kavlas ut i fyra separata böcker. Här borde förlaget ha assisterat med en bestämd men varlig gallring och inte bara fokuserat på försäljningssiffror.
2017-10-10
Betyg 
Blev besviken på den sista delen i serien. Tyckte att den lämnade många frågetecken efter sig och var för "pratig". Den andra boken i serien var bäst. För övrigt en intressant skildring av den komplicerade vänskapen (om den nu kan definieras som vänskap) mellan de två flickorna som följdes åt genom livet. Intressant att följa även övriga karaktärer från Neapel - mycket våldsam tidvis.
Betyg
Läsglädje. Den beskriver tydligt relationer människor emellan, och hur komplexa de är. Samtidigt lyckas den vara personlig och ibla d även like påträngande. Påträngande som i att de tar ett steg mot en och ens eget liv. En fantastisk bok, om fantastiska personer som är precis så mänskliga som alla vi andra.
2017-08-27
Betyg 
Att läsa en förklaring till det man just förstod efter att ha läst den förra meningen är verkligen irriterande, och det kryllar av sånt här. Mest det. Sen är vänskapen ingen vänskap så som jag definierar ordet, men det är väl fine. Allt är dock både ointressant och rörigt, språket halvkasst. Den första boken var kul, resten var trams.
Betyg
Som i tidigare delar; ord,ord,ord... Det blir för mycket ibland, jag tror att Ferrante kunde ha hoppat över en del. Lite stramare tyglar hade skärpt innehållet. Man kan ändå inte sluta läsa om dessa väninnors väg genom alla stridigheter och förlorade sanningar. Det är en avlägsen verklighet men ger en nyttig inblick. Och stora delar av deras utveckling är allmängiltig.
2017-07-31
Betyg
Känns riktigt tungt nu när Neapelkvartetten är avslutad. Det har varit ett stort litterärt nöje att få följa Elena och Lila genom åren. Solklar femma. Läs den! Hoppas på fler starka berättelser av Ferrante i framtiden!
2017-07-29
Betyg
Tycker att de första två delarna var bäst. Känns som att det blir lite av uppräkning av händelser i denna del.
2017-07-09
Betyg
Jag har läst alla fyra böckerna men som andra redan påpekat var del 2 den som sticker ut som bra. Hade inte den varit så bra hade jag nog inte fortsatt. Den sista delen, bok fyra, kändes otroligt rörig och långtråkig, bara ett evigt hoppande och sammelsurium. Blev inte riktigt klok på sista delen faktiskt.
2017-01-31
Betyg
Idag har jag avslutat ca 1800 sidor Elena Ferrante.
”Neapelkvartetten” som den kallas. Det har varit medryckande, rolig, engagerande, tankeväckande läsning. Språklig njutning och spänning då jag läst olika delar på svenska, nynorsk och engelska beroende på tillgänglighet.
Men också många tradiga transportsträckor utan större djup och reflexion. Vissa år och livsfaser i berättelsen rusas igenom slarvigt och ytligt, men så kan det väl bli när man ska skriva om ett liv och en kvinnovänskap från flickålder till kvinna i mogen ålder. Del två sticker ut som den bästa och mest fokuserade i serien.
Men jag har tyckt såå mycket om att leva med i Ferrantelandskapet. För jag kan känna igen mig och minnas komplicerat vänninneskap, kall modersrelation, 70-talets politiska uppvaknande och vänstervåg, bildningstörst och förakt för densamme, olika villkor beroende på klasstillhörighet, att hamna i ojämlikhetsfällan, samlivets alla facetter. Det allmängiltiga i att leva. Men också det specifikt italienska, det napolitanska, de starka familjebanden på gott och ont, kvinnoförtrycket, våldet och maffians grenar i hela samhället. Elena och Lila är två personer som gjort avtryck i mig.
Rekommenderas som bokserie, varmt!
2016-09-13
Betyg
Totalt sett en femma till denna tetrologi. Mer omvälvande inledningsvis. Del två klart bäst.
2016-08-23
Betyg
Elena Ferrante är det bästa jag har läst på år och dar. Så bra. Vackert språk, fänglsande, ovanlig.
